Funderingar,  Livet på landet

Varför lyser det om natten?

När jag åkte till Vasklot förra lördagen i arla morgonstund körde jag genom flera områden och vägsträckningar där vägbelysningen och mycket övrig belysning var tänd trots att det inte syntes en människa. Troligtvis hade det mesta varit tänt hela natten. Jag kom att tänka på Glasgow och pågående klimatmöte där de kivas om allt möjligt som har med klimat, utsläpp och framtiden att göra. Tanken slog mig: hur mycket elektricitet, utsläpp och pengar skulle man inte spara genom att betydligt begränsa belysningen i vårt samhälle, kanske genom smartare teknik och lite eftertanke.

Jag är tydligen inte ensam om att fundera i de banorna för i tisdags dök det upp en insändare i Vasabladet med rubriken ”Släck lamporna – spara på miljön och utgifterna”. Mannen hade inga uträkningar att drämma i bordet men ville väcka frågan och tanken: kan vi klara oss med mindre belysning i vårt samhälle och vad skulle det betyda för klimatet.

Naturligtvis finns det många som absolut vill ha kvar all denna massbelysning med argument som trafiksäkerhet, bekämpning av brottslighet och allmän trevnad. Och nu till jul kommer mängder med julbelysning och ljusdekorationer att dyka upp och ve den som vågar knysta något om detta; glädjedödare.

Nu är inte jag den som vill släcka ned hela samhället och naturligtvis förstår jag att på vissa ställen är det befogat med belysning av vägar och korsningar men är det inte lite väl mycket lyse på rent allmänt i vårt samhälle? Är det faktiskt nödvändigt att ha på så många lampor och belysningar hela nätterna där det knappt finns någon människa i rörelse? Eller är vägbelysning på sina håll en slags statussymbol som få har nytta av?

Finns det beräkningar som visar hur mycket man skulle spara i pengar och klimatförsämringar om man halverar belysningen i den rika delen av världen? Finns det teknik som bättre reglerar belysning och säkerhet ute i samhället och när har man senast hört talas om detta? Det vore intressant att ta del av dylik forskning och beräkningar.

Kunde man till exempel utveckla sådan teknik att där det är glest med trafik nattetid så skulle belysning av kritiska vägavsnitt tändas först när en bil närmare sig? Eller finns det annan teknik som skulle ersätta vägbelysning? Egentligen spännande områden för de företag som vill dra nytta av de förändringar som rimligtvis måste komma i framtiden.

Själv bor jag på backen i Oxkangar och här finns ingen vägbelysning och inte vill jag ha någon heller. Jag vill kunna gå ut sent en vinterkväll och uppleva vintergatans prakt utan att störas av vägbelysning. Så mäktigt och tänkvärt, en ren naturupplevelse. Det gäller dock att stå ute en god stund och vänja ögonen vid den mörka himlen för att se något av alla dessa myriader stjärnor och galaxer.

Egentligen är de ganska få ställen i Österbotten som inte är påverkade av ljusföroreningar från omkringliggande tätorter. Äkta mörker och tystnad blir kanske en bristvara i framtiden? Inte minst i glesbygden med tanke på vindmöllorna.

Vasaplan i Umeå

Vasaplan i Umeå där de flesta lokala busslinjer strålar samman. Här kan jag tänka att god belysning är nödvändig med tanke på folks säkerhet. Uppe till vänster mitt hotell Comfort Winn.

Busskur i Umeå

Tyvärr känner många kvinnor otrygghet i städer och tätorter när kväll och natt infinner sig. Här behövs bra belysning annars skulle säkert fler uslingar försöka sig på både rån och ofredanden.

Umeå

Resenärer med transferbussen från Umeå till färjeterminalen i Holmsund får klara sig utan busskur och extra belysning. Bussen skyltar med ”Vasabåten – Vaasanlaivat” trots att det skulle räcka med Wasaline eller möjligen Wasaline Holmsund/Terminal.  Rederiet Vasabåtarna har väl gått i graven för länge sedan. 1991 om jag inte har helt fel. Gammalt språkbruk sitter länge i.

Jag såg förresten att ombord på Aurora Botnia finns nu skärmar som visar var i Kvarken fartyget befinner sig under färd samt en del andra uppgifter som till exempel översiktskartor över närområden till hamnarna. Bra och upplysande! I Finland visas kartor med orter inprickade ända till Jyväskylä medan Norrland får nöja sig med en ynka kustremsa. Detta visar lite grann att marknadsföringen inte riktigt hänger med och inte behandlar båda sidorna om Kvarken likvärdigt trots att det borde vara en självklarhet. Visst vore det trevligt att på skärmen också se orter i mellersta Norrland ända bort till Hemavan eller varför inte Mo i Rana? Både för norrlänningar och österbottningar på väg till fjällen.

4 kommentarer

  • annepauline

    Väldigt aktuellt ämne du skriver om i ditt inlägg. Varifrån ska elektriciteten tas? Mer och mer el behövs i och med elbilar. Man kan undra varför alla galleriors skyltfönster ska vara så enormt upplysta både dag och natt. Det och mycket annat. Så gnälls det om att privata hushåll inte ska använda dammsugare för ofta ( ? ) eller slå på diskmaskiner eller tvättmaskiner halvtomma. Elpriset rusar i höjden. Det skrivs om rekordnivåer på el i vinter.

    Jag har ju vant mig med all gatubelysning. En kväll förra vintern var det elavbrott i hela vårt område flera timmar. Haha, lite kusligt kändes det att gå ute när det var helmörkt. Samtidigt kom jag ihåg hur det var hemma i Finland. Jag hade 7,5 kilometer enkel väg till skolan. Inget lyse på cykeln, bara en ynklig ficklampa. Nåja, det var inte alls samma biltrafik på den tiden. Å andra sidan räcker det ofta med bara en bil för att en olycka ska hända. Det händer massor med bilolyckor idag trots all världens vägbelysning.

    Hur ska energikrisen lösas? Det börjar bli panik. Klimatmötet i Glasgow blev visst ett fiasko. En reporter på AB skrev: ”f-ordet ni söker är inte fossilt – det är fiasko”. Den meningen kan enklast beskriva klimatmötet.

    • Per

      Hur ska energikrisen lösas? – Ja, säg det. Lösningen verkar vara elektricitet och frågan är då varifrån vi får all denna el. Vindkraft ja, men samtidigt stör vi också naturen runt om med vägar, elgator och snurrande snurror överallt. Snart finns det inte en enda horisont i Norden som inte störs av snurrande vingar och rödljus på natten. Kärnkraft ja, men den dagen det händer en stor olycka står vi där med skiten upp i halsen. Det har hänt och kommer förmodligen att hända igen för att inte tala om avfallet som är radioaktivt i årtusenden. Kan vi garantera att det inte kommer upp igen på ett eller annat sätt? Jag har levt så länge att jag har fått den insikten att i princip kan vad som helst hända.

      Redan i Bibeln, Första Mosebok, står det ” föröken eder, och uppfyllen jorden” och det är ju det vi håller på med. När jag föddes på 1950-talet fanns 2,5 miljarder människor på jorden, idag mera än 7,5 miljarder och alla vill ha drägliga förhållanden som kräver energi och råvaror. Eller, skall vi gå tillbaka till stenåldern? Eller avstå från privilegier i den rika världen? Svåra frågor. Samtidigt tror jag det finns tekniska lösningar men att det också krävs sparande och beteendeförändringar. Miljökämparna pratar om att det måste bli ett systemskifte men vad det innebär är högst suddigt. Samma som Greta Thunberg som gör det enkelt för sig genom att säga: ”lyssna på forskarna”, mycket annat har hon inte att komma med förutom att skälla på världsledare och väcka uppmärksamhet. Menar hon att vi skall ha teknokrati i stället för demokrati? Det betackar jag mig för! Demokratin må ha sina svagheter men expertvälde eller diktatur förslavar människan.
      Om detta kan skrivas mycket men jag sätter punkt här för denna gång.

      7,5 km till skolan utan lyse? Oj, det var långt. Idag är det taxi eller buss som gäller och då naturligtvis med ett visst utsläpp. Mor hade 4–5 km enkel väg och dålig väg till på köpet. Det tyckte vi barn var långt när hon berättade om det. Själv hade jag ungefär en kilometer till småskolan och högre upp i klass blev det taxi och buss. Kanske ett systemskifte innebär lokala skolor utan långa transporter? Eller skrotas glesbygd och små byar till förmån för större befolkningscentra där allt är nära, allt på rekommendation av experterna?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »