Slit och släng min bästa Cadillac

Jag får väl sjunga som Siw Malmqvist sjöng på 60-talet: Slit och släng min bästa Cadillac.

Jag besökte idag järnhandeln och köpte min blus (jacka) som jag skrev om tidigare. Vattentät och slitstark, vackert orange och med massor av reflexer. Priset var också perfekt, bara 2 europenningar blev överlopps från köpkortet och för dom fick jag en chokladkaka. Chokladen åt jag upp på stubinen. Jag är inget godistroll men finns det godis hemma äter jag omgående upp det. Som tur är köper jag sälla godis.

På samma gång som jag handlade jackan ville jag också beställa nytt batteri till min skruvdragare som jag köpte för 13 år sedan. Där fick jag nobben mer eller mindre direkt. Finns inte att få tag på i hela landet, kanske inte i hela världen. Verkligen synd för det var en fullt fungerande skruvdragare som var mycket litet använd.

Det kom mig att tänka på Siwans sång och att vårt samhälle är ett slit- och slängsamhälle. Några år håller grejorna sedan skall det köpas nytt, det lönar sig mera sällan att reparera. I en annan köplada träffade jag på en bekant vars tvättmaskin, med inte allt för många år på nacken, hade pajat. 10 år, sedan skall det köpas nytt. En mobiltelefon är väl frisk och fräsch ett år men redan efter 3 år är den i det närmaste antik. Nytt, nytt. Med en dator är det nästan samma sak även om jag tycker mig märka att där förkortas inte längre intervallerna i samma rasande fart. Min nuvarande laptop är över 6 år gammal och fungerar hur bra som helst. Bäst att knacka i trä!

Tidigare i höst läste jag Rune Westergårds bok ”Ett jordklot räcker” där han menar att det är bara bra att grejornas livslängd är kort eftersom det hela tiden sker en utveckling mot effektivare och mindre energikrävande manicker och maskiner. Skulle en tvättmaskin hålla i 20-30 år så innebär det att vi använder en maskin som är energikrävande och ineffektiv i långa tider vilket tär på jordens resurser. Samma är det med bilar vad gäller utsläpp och bränsleåtgång. Westergård menar att vi istället borde skrota omoderna maskiner och apparater och i stället återanvänder materialet de är byggda av i ett kretslopp.

Han menar också att människan är så funtad att vi, även i det mest katastrofala läget, alltid hittar en lösning som för utvecklingen framåt till något bättre. Det låter ju hoppfullt, även om jag tror att vissa människor och delar av naturen får betala ett högt pris innan skutan åter är på rätt köl. Vi får också i sammanhanget inte bortse från en möjlig ketchupeffekt. Först kommer ingenting, sedan kommer ingenting, inget heller vid tredje stöten kommer någonting, men så plötsligt kommer allt på en gång utan hejd. Låt säga att växthuseffekten på jordens klimat är långsam men att den sedan av en eller annan anledning plötsligt accelererar explosionsartat. Då hjälper det föga att vi är fiffiga och påhittiga. Vi har då inte tiden på vår sida.

Boken var annars intressant att läsa och visst kan han ha rätt i vissa saker. Han verkar ärlig och påläst.

Lite grann harmar det mig att min skruvdragare inte mera går att använda. Den är ju som ny, t.o.m. prislappen sitter kvar. För oss som använder skruvdragare mera sällan vore det bästa att ha en maskin gemensam. Då skulle den användas betydligt mera och batteriet skulle hålla längre. Idéen finns redan omsatt i praktiken – inte bara vad gäller skruvdragare – utan på många andra områden.

Vi får hoppas min nya jacka håller i många år. Dess svagaste punkt är dragkedjorna.

Köp bort, köp bort! Billigt, billigt! Annars slänger jag den.
Annonser

Ständigt nya apparater

Märkligt att dagens små och stor elektroniska manicker man använder i vardagen inte ser ut att hålla mera än två eller tre år. Sedan går de sönder och måste bytas ut. Nåja, min TV har hållit länge, knacka i trä, men så tittar jag inte heller mycket på TV så jag nöter den inte. Jag får sägas om förriga, motvilliga gumma sa när någon ville låna hennes gumse för betäckning av sina tackor: Allt som nyttjas så nöts.

Jag köpte min senaste mobiltelefon i början av 2011 och nu har den fått fel på laddningen av batteriet. Den har svårighet att hålla pluggen på plats så när jag sedan kollar om den är klar har den inte laddat alls. Hur jag än mekat har jag inte fått det att fungera säkert. Ibland laddar den, ibland inte. Minst sagt irriterande. Min förr-förra telefon fick fel på ljudet efter ungefär lika lång tid. Det är nästan så att jag misstänker att det finns en inbyggd funktion som levererar ett fel för att alstra nyköp. Slit och släng-samhällets konsekvens?

Den tiden trådtelefonen var standard och inga mobiltelefoner fanns så fungerade telefonerna hur länge som helst. I vår by vet jag om ett hushåll där den gamla hederliga telefonen med snurrskiva fortfarande används. Den telefonen måste väl snart ha 50 år på nacken och fungerar hur bra som helst.

Det blir kanske läge att byta ut min Nokia C7 som jag annars tyckt bra om. Lagom stor och sidig att ha i fickan. Smarttelefon med bra 8 mb kamera. Men displayen är liten jämfört med dagens telefoner. En annan sak som jag inte har varit helt nöjd med är GPS:n och kartfunktionen.

Dock är jag högst osäker på om det blir en ny Nokia, trots att märket tills helt nyligen till viss del var i inhemsk ägo. Jag gillar inte Windows-systemet med sina stora, fula knappar på skärmen och så vill jag hellre ha tillgång till den stora mängd appar som Android-systemet ger. Jag tror Nokia gjorde ett stort fel som höll fast vid sitt gamla operativsystem. Som Nokiaanvändare kunde man inte använda många bra appar som kom med Android. Ständigt var jag utestängd från dessa med min Nokia.

Så mycket kan jag dock säga, någon IPhone blir det inte!

hytt
Någon telefonhytt är det inte där den står halvt dold i skogen. Vad kan det så vara? Kanske en korvkiosk?