Funderingar

Behövs Wikipedia och vem betalar?

Det sägs att det första som drabbas i ett krig är sanningen och jag är benägen att hålla med. Det är bara att titta på de uppenbara och grova lögner som Putin serverade vid överfallet på Ukraina för över en månad sedan. Helt i klass med Trumps envisa lögner om senaste presidentval i USA även om följderna i USA inte blev lika fruktansvärda. Dessa båda potentater ljuger så de tror det själva.

Speciellt i krig kan det vara svårt att få fram sanningen. Propaganda, desinformation, rena lögner och spekulationer flödar. Jag tror dock att vi i Nordan kan lita på våra vanliga massmedia men man måste alltid ställa sig frågande till all information: är detta sant, rätt och rimligt? Inte minst det sista är viktigt, är detta rimligt? Vad kan man jämföra med, hur ser tidsperspektivet ut, vem är källan, finns det en agenda? Jag brukar ofta använda procenttänkandet, det vill säga, hur stor andel utgör en siffra eller en uppgift av det totala. Är 100 mycket eller lite? Tja, det beror på det totala och inte minst, använder jag rätt jämförelse?

En site på Internet som jag ofta använder och som jag har förtroende för är Wikipedia. Visst, även där förekommer fel och man måste som sagt alltid ställa sig ovannämnda frågor men på det stora hela tror jag på en neutral och nykter inställning till information på Wikipedia. Och dessutom gratis!

Wikipedia hålls i gång av frivilliga jorden runt och trots sin enorma mängd information är det en liten organisation jämfört med de stora IT-jättarna. Inget vinstdrivande intresse finns men all verksamhet kostar pengar, som till exempel serverhyra. Därför är Wikipedia beroende av frivilliga bidrag från sina läsare. Jag fick ett epostmeddelande tidigare i veckan med frågan om jag även i år är beredd att bidra med en slant till Wikipedia och javisst, något kan jag avstå även om jag är fattigpensionär. Enligt meddelandet är det bara 2 % av läsarna som bidrar och jag är alltså en av dem. Det känns bra! – Utan Wikipedia skulle vi ha betydligt svårare att hitta grundfakta på Internet.

I dessa tider är det många som gett pengar eller saker till behövande i Ukraina; till flyktingar eller till hjälpinsatser inne i Ukraina. Gott så, behovet och nöden är stor. Vi får dock komma ihåg att detta är ett krig som fortsätter och verkningarna kommer att bestå lång tid framöver. Hjälpbehovet är enormt och det krävs mera än en enstaka donation i början på kriget. Därför menar jag att det skäl att titta i börsen regelbundet och se om inte där finns en slant till för de behövande! Man ger efter förmåga och tillgångar och inte belåtet konstaterar att man har ju gett en gång.

Behövs Wikipedia och brukar du använda tjänsten regelbundet? Hur söker du information på nätet, blir det mest via Google eller finns det andra källor?

Oxkangar

Oj, oj, Oxkangar-skylten har ramlat ned. Förmodligen under snöplogning under senvintern. Jag tog mod till mig och skickade epost till NTM-centralen och påpekade missödet. En tid senare fick jag, hör och häpna, epost från NTM-centralen att man noterat mitt meddelande och skickat ärendet vidare till entreprenören som sköter underhållet. Saken fick till och med en ärendekod!

Oxkangar har annars en egen liten artikel på Wikipedia där ön omnämns som Finlands 16:de största ö. Alltid något! Att ön skulle ligga 23 km nordost om Vasa får vi dock ta med en nypa salt. Vi får nog lägga till minst 10 km, fågelvägen.


Wikipedia – hemsida

Kan man lita på Wikipedia? – Svenska YLE

Oxkangar – Wikipedia

2 kommentarer

  • annepauline

    Vem ska man lita på? Det är frågan. När det rör kriget i Ukraina kan man inte lita på nånting. Läser man Aftonbladet och Expressen står det väldigt olika om samma sak i tidningarna. Men de har ju blivit rena rama skvallertidningar. Dagens Nyheter är måhända lite bättre. Wikipedia stämmer inte till 100 procent i allt heller.
    ”…men e ir vel naa tiidåt, sa smalarin…”

    Jag läste för några år sedan en så kallad släktbok. Jag kommer inte ihåg vilka som sammanställt boken. I denna släktbok var det så många fel så det var rent bedrövligt. Levande personer hade de tagit livet av och döda personer hade återuppstått från det döda. Vem som fått barn med vem var totalt kaos.
    Jag kunde inte annat än skratta för jag visste på ett ungefär hur det mesta låg till. Man kunde tro boken var skriven och utgiven på skoj, men se, det var den inte. De som läste den släktboken och inte närmare kände till släkten blev rejält förda bakom ljuset. De som kände till släkten tyckte förstås att boken var en ren katastrof. Haha, så kan det vara, ungefär som informationen man får om kriget i Ukraina.

    • Per

      Vad gäller kvällstidningarna är de ofta lite för ”entusiastiska” och framför allt är deras rubriker braskande. Det gäller att locka till köp utgående från löpsedlarna. Å andra sidan är de snabba med rapporteringen men det gäller att vara kritisk.

      Röda Korset, FN och Wikipedia räknar jag i de flesta fall som säkra källor. Globalis är en annan. På Globalis finns en intressant och som jag uppfattar saklig artikel om situationen i Ukraina. Låt vara att den i slutet inte är uppdaterad vad gäller antalet flyktingar som nu beräknas till ca. 4 miljoner. Läs också gärna ”Om” om Globalis, vem är de? Man bör alltid göra en undersökning av olika källor, vem är de egentligen.
      https://www.globalis.se/Konflikter/Europa/ukraina

      Visst är det så, släktutredningar kan innehålla fel, ibland till och med många fel, beroende på hur noggrann forskaren varit. Släktforskning är ett ständigt pågående arbete och rättelser hör till. Men visst kan det bli rent galet och till och med komiskt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.