Svenska dagen, var då?

Svenska dagen till ära har jag fått besvär med vänster knä. Inte så att det värker men det är ömt, stelt och styvt. Förmodligen var det mitt travande i skogen igår som satte igång detta besvär. Bäst att ta det lugnt en dag eller två så att det inte blir värre.

Svenska dagen, ja, firar jag inte trots att jag är finlandssvensk och värnar om svenska språkets fortlevnad i republiken. Det blir så av gammal vana. Orsaken är att dagen inte är en ledig dag som självständighetsdagen den 6 december är och därmed inte lika uppmärksammad.  Allmogen får jobba medan den finlandssvenska societeten firat dagen med diverse fester och utdelning av utmärkelser.

Svenska dagens syfte är att främja den svenska kulturen och de svensksspråkigas sammanhållning i Finland. Gott så, Gustav II Adolf är också inblandad på ett hörn. Han stupade på Lüztens slagfält år 1632, och det ansågs tydligen 1908, när svenska dagen instiftades, vara ett hedervärt datum.

Vad jag vet finns inte i kommunen något speciellt firande denna dag. Möjligen någon organisation som firar eller så uppmärksammas dagen i skolorna? Rätta mig om jag har fel. Det verkar mest vara i städerna bland fint folk man firar svenska dagen. Det är synd för det är ju på landsbygden, och framför allt på den österbottniska landsbygden, som svenskhetens kärna finns idag. Varför det blivit så vet jag inte men jag tycker att dagen gott kunde firas lite mera också på landsbygden. Ett lite mera jordnära firande.

Varför inte en sammankomst med musik, kortare föredrag, kåserier och allsång? Åtminstone kaffe med dopp om man inte slår på stort och bjuder på älgsoppa. Varför inte bjuda in representanter från en finskspråkig grannkommun att närvara? För att främja förståelsen över språkgränsen. Hösten är ju ofta grå och trist så varför inte ha denna fest mitt i hösten innan julbestyren träder till?

Mycket mera än modersmålets sång på YouTube blir det inte för min del. Hade jag haft en flaggstång hade jag möjligen hissat flaggan, allmän flaggdag som det är.


Svenska dagen – Wikipedia

Några bilder från i somras. Hoppas att jag inte haft med alla tidigare i bloggen.

Midsommartid i Kimo.

Torget i Jakobstad. Loppis.

Utsikt från stranden i Pörkenäs

Skärifolk festivalen i Bergö

Byadagen i Oxkangar

Juthbacka marknaden i Nykarleby.
Några de händelser jag varit med om i sommar i Österbotten.

Svenska dagen

Idag firades Svenska dagen i republiken. Vet ni vad, det är knappt så att jag ens visste att svenska dagen firades idag. Konstigt med tanke på att jag är finlandssvensk och befinner mig i ett av de mest arkesvenska områdena i republiken.

Gustav II Adolf stupade denna dag och dagen har anammats av Svenskfinland. Märkligt att denna dag går vår by förbi. Inga hissade flaggor, zero samtalsämne, inga festligheter. Är det månne bara eliten, högdjuren i huvudstaden och plikttrogna redaktörer som uppmärksammar dagen? Jag hoppas att så är inte fallet men galet ser det ut. Speciellt med tanke på att regeringen i dagarna avhandlar en nog så viktig s.k. reform om landets hälsovård. Med allt större enheter riskerar vi svenskspråkiga att inte att få fullgod vård på vårt modersmål. Centrum förskjuts allt längre bort från vår by och vem i vårdapparaten känner till vår by, vår dialekt, vår existens när defibrillatorn plockas fram eller det sista andetaget pressas fram?

Jag anser att ens modersmål är oerhört viktigt, något som sällan reflekteras över hos majoritetsbefolkningen, när livets slutskede närmar sig. Månne vår regering gör det?

Svenska dagen må passera men vem firar den? Har du firat svenska dagen på något sätt? Är det en dag som borde firas mera hos oss i svenskbygderna? Har vi oss själva att skylla för att vi inte mera uppmärksammar vår finlandssvenska identitet?

tunet
En trygg bild från vår by

Svenska dagen och avsaknaden av en bakelse

Idag firar vi Svenska dagen i republiken. I kungariket firas Gustav II Adolfs-dagen men egentligen är det samma dag, bara det att vi finlandssvenskar också firar denna dag som vår egen. Gustav II Adolf stupade denna dag på slagfältet i Lützen 1632 och det var tydligen en så stor händelse i historien att den är värd att firas. Kungen bet i gräset den gången; Göteborgarna lär bita i Gustav-Adolfs bakelsen som de var först med att införa och det redan år 1909.

Svenska dagen firades för första gången ett år tidigare och är därmed äldre än både Svenska Flaggans dag, som senare blev Sveriges nationaldag, samt republikens självständighetdag som infaller 6 december.

Själv är jag ytterst sparsam med firandet. Dagen är officiell flaggdag men alla jobbar som vanligt och egentligen är det bara högdjuren som firar med fester, tal och medaljutdelning. Möjligen nämns också dagen i skolorna och minns jag inte helt fel så skulle det sjungas Modermålets sång i skolan denna dag när jag var ung adept.

Någon flaggstång har jag inte så något flaggande för min del blev det inte men i den tidiga ottan kring lägerelden i Saltgruvan, innan dagens slit och släp påbörjades, nämnde en av krigarna att han faktiskt hissat flaggen innan han åkte till jobbet i morse. Visserligen i mörker men flaggan skulle i topp.

Som om det inte räckte med en egen dag, Svenska dagen, så har vi också en egen flagga. Den ser likadan ut som skånska flaggan men med något andra proportioner. Däremot har vi ingen bakelse vilket är synd. Nog skulle dagen vara värd en egen bakelse så att också vi vanliga gräsrötter fick fira lite vid kaffebordet. Inte för att jag ofta köper bakverk och bakelser men fanns det en Svenska dagen bakelse skulle jag köpa den och fira lite för nog är det ändå fint att denna dag finns.

Vet ni förresten att Finlands och Estlands nationalsånger har samma melodi?

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=bsnt3ntZBAU]

Som avslutning lyssnade vi andäktigt på Modermålets sång!