Filosofiska kvarten

En riktig fin ”marsdag” har vi haft idag trotsa att det bara är februari ännu. På promenad gick jag helt utan handskar på händerna, halva dragkedjan ned på min jacka och solen sken så underbart. Nästan så att det var vårvinter. Någon enstaka minusgrad och vindstilla. Solen är nu på våra breddgrader uppe 8 h 18 minuter jämfört med när det var som mörkast 4 h 34 minuter. Och den värmer också lite i lä.

Först hade jag dock fått svettas en god stund medan jag röjde bort snö från gårdstunet som rasat ned från taket på uthuset. Bettan var instängd bakom en vall av hårt packad snö och det gällde att få ett stråk genom snöeländet. Det gick men det satt hårt åt. Jag fick använda sandspaden för att få loss bitar ur den mest hårdpackade snön som sedan skulle kastas upp på snöhögarna bredvid. En stund senare kom svåger med Forden och röjde raskt bort resten så egentligen hade jag på sätt och vis jobbat i onödan. Ser man positivt på saken så fick jag en dos rejäl motion.

Det gäller att se positivt på tillvaron även om det går en emot emellanåt. ”Det är sällan så dåligt att det inte kunde vara bra mycket värre” är mitt tröstemotto när det är som sämst. Tänker man riktigt efter så är det oftast så. Det är väl bara döden som är det slutliga och om den vet vi inte mycket. För en del människor kan döden komma som en befrielse och då är inte ens den det värsta.

Oftast finns det också alternativ även om vi inte ser dem för stunden. Efter en natts sömn eller annat göromål emellan så kan plötsligt lösningen på ett ”olösligt” problem finnas där som en självklarhet. Speciellt under en rask promenad eller annan motion kan plötsligt en annan utväg visa sig. Eller diskutera saken med en god vän eller bekant! Två huvuden är bättre än ett. Eller så får vi ta till universalhjälpmedlet Google.

En god planering är halva jobbet, så sant som det är sagt. Att ta till snöspaden i morse var kanske inte så roligt men jag planerade hur jag skulle jobba, satte upp små mål och sedan fick jag vila. Bit för bit gnagde jag mig genom snövallen.

ToDo-listor gör jag nästan varje dag. Tråkiga jobb som att städa delar jag upp i bitar och sedan går det betydligt lättare. Smått som stort skriver jag upp på dagens lista och sedan prioriterar jag vad som är viktigast och mest brådskande. Det jag inte hinner med idag för jag över till nästa dags lista och så gör jag det imorgon eller någon annan dag. Det fina med sådana listor är man också ser hur mycket eller litet man fått gjort på en dag. Man kan känna sig nöjd när man har många streck i listan på avklarade saker. Med en sådan lista så glömmer man inte heller bort saker. Bara hemåt! – Det är alltid bra att få saker och ting på papper. ”Till pappers” som vi säger i Österbotten. Man får ett bättre perspektiv och ens framgång eller motgång syns tydligare.

Det som man inte lyckas med helt, eller till och med misslyckas med är i allmänhet inte hela världen. Till exempel lyckades jag inte förra veckan med mitt motionsmål. Det fattades tid i appen som mäter mina aktiviteter. På söndagen hade jag tänkt avsluta med en långpromenad för att nå målet men när jag begav mig iväg så småregnade det. Jag vände. Istället för att gräma mig över ett missat veckomål så tänkte jag på att jag ändå hade varit rätt duktig gångna veckan. Det kunde ha varit bra mycket värre, jag kunde ha legat på ett sjukhus med en allvarlig sjukdom och inte motionerat alls. Jag brukar tänka att erfarenhet är minnen av misstag och begångna fel. Man får misslyckas men de riktigt stora misstagen skall man undvika, de tar sådan tid att rätta till.

Det kan vara värre, gaska upp dig! – Naturligtvis finns det människor som är i en svår livssituation och då kan mina ovanstående ord nästan verka  som ett hån eller som tomt prat men även här menar jag att små förändringar i rätt riktning är en väg för de olyckliga. Förbättringarna kanske inte syns i vardagen men de går att mäta på pappret genom planering och rapportering på ToDo-listor. Och lyckas det inte första gången så kommer fler dagar. Det är lite som med solens uppgång, man ser inte att dagen blev längre från igår men med en hel vecka eller en månad som jämförelse så är ljusare tider uppenbart på gång.

 

 

Här ser ni resultatet av jobbet jag utförde. Det ser kanske inte ut att vara så mycket med det var packat och en god bit ut på gårdsplan. Solen sken i alla fall.

Annat var det i lördags under Drag racet på utanför Nabben. Men det gick det också.

 

4 reaktioner till “Filosofiska kvarten”

    1. Det gäller att se världen från den ljusa sidan även i dödsskuggans dal som det står i Psaltaren. Eller mera ordagrant ”fruktar jag intet ont”. Kan frånvaro av rädsla vara det som vi kallar lyckan?

  1. Se, det var ett riktigt tänkvärt inlägg. – I oktober gick jag och gruvade mig för mörkret som smög på mer och mer dag för dag. Nu är solen uppe strax efter klocka åtta på morgonen igen. Helt fantastiskt. Ljuset återvänder. Än en gång.

    1. Kanske något korn av hjälp och inspiration för någon i detta inlägg?
      Jag satt och tittade på solen i morse när den gick upp. Visst är den härlig med allt sitt ljus och värme och den har återvänt, det har du rätt i. Det gör den alltid, det är bara för oss levande varelser som den gör det ett begränsat antal gånger så det gäller att njuta av varje nytt solvarv i mån av möjlighet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *