Jag brukar säga att det finns bara två dagar i veckan: fredag och måndag. Alla andra dagar tycks bara försvinna i dimman. Knappt har veckan börjat så är det fredag och vise versa: ”Osse va de månda”, som en bloggare ofta har som rubrik på sina inlägg. Men nu har en dag till yttrat sig i veckan, nämligen tisdag. Det är då som kursen i spanska inträffar på kvällen. Det känns på samma sätt, knappt har man lämnat studiekamraterna i halvdunklet utanför f.d. förvaltningshuset innan man åter står där och rycker i dörren och vill in. För in vill vi; det är en skara intresserade adepter på det kastilianska havet som…