Från Mannaminne till Högbonden

Efter en hel natts sömn utan störningar vaknade jag pigg och nyter på Sestola Hotel, Mannaminnes nyaste tillskott vad gäller logi. En helt bra frukost intogs i restaurangen och sedan blev det ytterligare strövtåg på området. Bl.a. tittade jag in till kustmuséet med gamla båtar. I entréhuset, som öppnade kl. 10.00, träffade jag en tjej som jobbade där för dagen och hon skulle också till Urkult på torsdag. 17 gånger hade hon vart där tidigare så mina blygsamma 3 gånger låg rejält i lä. Hon kan inte ha varit speciellt gammal den första gången hon besökte Urkult för hon såg inte ut att vara en dag över 20.

Som avslutning på min vistelse på Manaminne gick jag den branta och på vissa sträckor rätt steniga stigen upp på Gåsnäsberget till utkiksplats Stortorget.  Berget låg alldeles bakom Mannaminne så det var bara att starta direkt från hotellet. Det blev den del pustande och några vilopauser måste lugna ned hjärtklappningarna men upp kom jag och fick se en strålande utsikt.

Sedan fortsatte jag till Norrfällsviken, en mycket skyddad hamn med fiskeläge som nu hyste semesterboende och turister. En fiskrestaurang serverade lunch men jag nöjde mig med lite inhandlat från ICA. Campingen finns också med tillhörande stugby och aktiviteter. Ett trevligt ställe för den som semestrar. Dock stannade jag inte där utan fortsatte till Bönhamn där jag steg ombord på en turbåt som körde mig och ett 20-tal andra ut till Högbondens fyr.

Den korta färden blev lite gungig för vågorna rullade in från öppna havet. I sällskapet ombord fanns också en 80-årig dam tillsammans med sina, om jag förstod det rätt, döttrar. De fick henne i land på Högbonden trots att det bara var ett par stora lastbilsdäck som fungerade som landgång medan båten tryckte fören mot kaj. Att hon sedan också klarade av de dryga 60 meter upp till Högbodens fyr var stongt gjort för stigen var ganska brant och stenig på sina ställen. Bagaget skickdes upp med linbana men folket fick gå bäst de ville men det var ingen större svårighet för en spänstig man i sina bästa år. Lättare i alla fall än att klättra till Stortorget tidigare på dagen.

Jag installerade mig i Bagarstugan i fyrbyggnaden. Sängkläder och handduk fick jag men bädda fick jag göra själv, vandrarhem som det är. Enkelt med pittoreskt. Nåja, utsikten mot havet var bedårande, regnet höll sig bort och Internet fungerade nästan perfekt trots att rummet med tjocka stenväggar vätte mot havet bort från land och jag använde min egen mobila Internetanslutning.

Vi är ett gäng som skall övernatta här. De andra verkar inte så språksamma trots att jag gjorde några försök att få igång konversation. De har väl sitt ressällskap att ty sig till, kan jag tro. Middagen som bestod av laxtournedå med potatis sköljdes ned med en folköl, Norrlands Guld som sig bör. Serveringen är enkel men laxen smakade gott.

Jag tog en del strövtåg runt omkring här uppe kring fyren efter maten men också ned till Klubbudden på södra delen av Högbonden. Mycket skrik och skrän från måsarna där och stanken av fågelspillning var påtaglig. Tyvärr kommer det några droppar regn som senare övergick i ett stilla regn så jag återvände till toppen på ön, tog en tupplur i Bagarstugan och nu medan skymningen så småningom sänker sig över klippön skall jag ta en sista tur för att få någon bild och njuta av en kväll vid havet. Någon himmelsk solnedgång vågar jag inte hoppas på eftersom det kommit in ett molnområde men kanske en fin soluppgång kan istället väntas. Vi får se.

Just nu är det jag, fyren och havet som möter himlen med sina blå, grå och orangea färgtoner till vågornas ständiga brus i bakgrunden.