-
Söta öde vad jag läser
Äntligen en ny kille i tjejernas sandlåda. Jag brukar dagligen kolla ett tiotal bloggar. Alla uppdateras inte varje dag så den kollen går snabbt. Ett par gånger per vecka brukar jag fördjupa mig och se vad som finns nytt på ytterligare ett antal bloggar och även göra strandhugg på för mig helt nya bloggar. De flesta bloggar jag läser är skrivna av tjejer. En och annan karlskribent finns också i min blogglista men de uppdaterar i allmänhet inte så ofta varför procenten bloggläsande på manssidan inte är så hög. Synd, men bloggandet domineras av tjejer, så är det bara. Min favoritblogg är Jonna Jinton men flera andra har också hög…
-
Trump får på nöten
Vad har Zara Larsson och Slatan gemensamt med Bruce Springsteen och Shakira? Det finns massor med kändisar som jag inte känner till. Jag är ingen TV- och filmmänniska och jag läser mera sällan veckotidningarnas kändisskvaller. Det är böcker, musik och Internet som är mina jaktmarker. Men jag har ändå en del namn i bakhuvudet, nationellt och internationellt. En sådan är Bruce Springsteen, en av de största artisterna i US. Världskändis. På Facebook susade en video förbi som jag uppmärksammade. Där pratar han om Donald Trump och Bossens inställning är helt klar, någon Trump-anhängare är han inte. Vilket länder honom till ära enligt min åsikt. Hans ställningstagande är dock rena söndagsskolan…
-
Emma hittar ett hem i Åre
”Vill jobba så litet som möjligt. För att hinna njuta och känna mig fri när jag är ledig” / Katie Fransson Jag har alltid varit fascinerad av människor som gått sina egna vägar och haft en alternativ livsstil. Som denna Wallin i förra inlägget men det finns fler. Kanske för att jag själv tidvis levt ett ganska enahanda liv. Här om dagen snubblade jag över ett program på Svt Play där Katie Fransson från Åre har byggt sitt eget lilla hem på hjul. 20 m2 stort men det är ingen husvagn utan ett spirat och isolerat hus som går att flytta. Byggt så miljövänligt som möjligt. Helt utan lån vilket…
-
Ordning på högen och ett par boktips
Georg August Wallin, han vet ni inte mycket om? Eller? Den lilla olyckan jag råkade ut för förr-förra lördagen sitter i ännu. Stukat långfinger, ni kanske minns? Allt verkade vara på bättringsvägen i slutet av förra veckan så i lördags provade jag att rycka igång motorsågen några gånger. Det skulle jag inte ha gjort. På söndagen kände jag åter av skadan i långfingret och gick åter med svullen led. Jag skulle ha haft vedarbete ute på gårdstunet idag men det blev istället en innedag. Satte upp bokhyllan som jag köpte, inte så svårt. Sedan började jag gå genom bokhögen som legat en längre tid, jag vet inte hur länge. 1½…
-
Arma raati, så mycket jag (inte) förstod
Igår fredag gjorde jag ett besök i provinshuvudstaden Vasa. Alltså, det gör jag ofta så det är ingen märkvärdighet men det som var anmärkningsvärt var att jag träffade två personer som tydligen inte kunde någon svenska alls. Det är inte så vanligt i Vasa inom servicebranschen men vem vet, en trend som förstärks framöver? Först hämtade jag en bokhylla från Stemma möbelhandel i Vöråstan. Farbrorn som betjänade mig pratade ingen svenska men förstod så mycket ändå att han begrep vilket mitt ärende var. Jag pratade svenska, jag var ju kunden. Det kändes lite ovant att inte få betjäning på svenska i en affär i Vasa. En stund senare besökte jag…
-
Långt tillbaka i tiden
Inte var det alltid bättre förr men när man börjar rota i myllan och historien framträder ibland intressanta och spännande saker. På tal om kalhygget så finns nära virkesupplaget uppe på berget en husgrund som ingen vet hur gammal den är och vem som bott där. Det verka ha varit ett boningshus av något slag för i ena hörnan av grunden finns det kvar ett fundament för spisen. Bitar av tegelsten har jag hittat där. Vad det är för hus som stått där vet ingen. Vilken är historien bakom? Minst 100 år gammalt, troligtvis betydligt äldre. Hundra, två hundra år är småsmulor när man betänker det träd som man nu…
-
Närkontakt med mossa
Igår söndag gjorde jag åter en tur till kalhygget för att hitta var min antenn var dragen men si det var i det närmaste omöjligt. En stump hittade jag men resten är borta. Så svårt att orientera sig när alla träden är borta och gallring har gjorts på vissa ytor. Som om det vore ett helt annat ställe. Det som hände mig var att jag stod på huvudet i ett stenkummel. Mossan lossnade från en sten och mina gummistövlar som har plastsula gav mig skjuts framåt på den hala stenen. Fritt fall framåt tills näsan dök i mossan. Kameran, som jag hade över axeln i en rem, kunde jag rädda…
-
Musik och en gnutta dialekt
Så glad jag blev igår när jag upptäckte ny musik. Highasakite, ett norskt indie band som spelar riktigt bra musik. Förra lördagen följde jag med när KAJ, en österbottniskt musik- och humorgrupp, gjorde ett framträdande på Ritz i Vasa genom streaming av Vasabladet. Som att se på TV. Det var deras senaste CD ”Kom ti byin” (Kom till byn) som skulle uppmärksammas. Den österbottniska dialekten är deras verktyg parat med en stor dos humor och kreativitet. Jag blev smått imponerad! För mina rikssvenska läsare vill jag meddela att det är en svensk dialekt som de sjunger på, även om ni förstår nästan ingenting. Eller? Samma är det med en diktbok…
-
Skogen
Igår kväll gjorde sig skogen åter påmind. Dels genom ett TV-program som ingår i Lasso på svenska YLE, vår egen Tv-kanal, som starka krafter nu vill ta bort som självständig kanal och slå ihop med en finsk kanal. Hur det går med det vet vi nog, majoritetsspråket tar över hur många goda löften det än ges i initialskedet för att lugna oss svenskspråkiga. Tyvärr är det så som det fungerar och vi har sett många gånger förr, svenskan glöms bort, ibland t.o.m. hos de som är finlandssvenskar. Nåja, det var inte om det jag skulle skriva om utan om TV-programmet och en skogsavverkning nära mitt ställe, på ett grannskifte. Igår,…
-
Morgonglid
Jag var ute en sväng. Morgon, kall höst, oktober, tisdag, körde en bit, dagen kom, solen skyndade mot horisonten, underifrån. Lyssnade på musik, Maxida. Testade min nya kamera år 2016 på hösten.