Fotosafari i september
Understundom beger jag mig ut i provinsen för att om möjligt fånga en och annan bild. För att dokumentera, kanske få till en konstnärlig bild och för att upptäcka nya platser. Dit jag kanske aldrig varit. Som igår på sena eftermiddagen när jag svängde av från riksåttan och körde genom Palvis, en liten by ca. 30 km nordost om Vasa. Tänk att jag aldrig besökt den byn tidigare förutom Las Palvis, bensinstationen vid riksåttan, och Småmaskinservice när sågen eller gräsklipparen krånglat. Man liksom bara susar förbi och håller ett öga på fartkameran. Och ändå är det mindre än 10 km fågelvägen dit och dessutom lär en del av släkten på mödernet komma därifrån.
En sidoväg på 2 km och en och annan gård men ändå ganska tätbebyggt nära riksåttan. Vad lever de av, tja jordbruk kanske? Åkrar och skog finns. Jag hittade några gamla hus som jag tog bild av, det var kanske det mest upphetsande. Jo, förutom ett fält med solrosor som piggade upp. Den enda människa jag såg var en traktorförare. I alla fall intressant att ta en avstickare till denna by.
Egentligen var jag på spaning efter praktfulla höstfärger i naturen men den varan är det brist på ännu i provinsen förutom en och annan lönn. Mest är det lite gulbrunt men det lär väl komma. Far man till fjälls och längre norrut rapporteras höstglöd eller som det heter på finska/finlandssvenska ”ruska”. Kanske dags?
Jag fortsatte på andra sidan riksåttan mot Vörå och fick ögonen på museiområdet nära kyrkan. En samling gamla hus och väderkvarn. Inte heller detta ställe har jag besökt tidigare. Nu ganska ödsligt och tyst men en och annan bild fick jag ändå. Jag kan tänka att här kan man få fina bilder när dimman smyger på runt knutarna. Ljuset igår var inte det bästa men det får väl gå ändå.
Vi tittar på några bilder.
Vi börjar med det färgglada fältet med solrosor i Palvis. Som en enda stor folkhop tittade de nyfiket på mig, utbölingen.
Men titta vilken präktig bondstuga, obebodd och öde! Tänk om någon ung familj med det rätta intresset skulle ta sig an denna stuga i Palvis för renovering. Det gäller att ha orken, tålamodet och en hög pengar, för det kostar.
Även detta från Palvis, en uthuslänga, sned och vind men taket verkar vara i skick vilket är det viktigaste. Jag gillar hellre att ta bild av sådana byggnader i stället för moderna kåkar med raka vinklar och perfekt gräsmatta.
Lada i Lotlax. Det fanns ju önskemål om lador så här kommer en. Timrad men med ganska klena stockar vad jag kan se. Plåttaket perfekt, helst hade jag sett halmtak men det är väl för mycket begärt. Fint i alla fall att inte alla lador försvunnit.
Så kom jag till Vörå museiområde. Hus, kvarn, bodar och härbre. Jag kan tänka att sommartid finns viss aktivitet här, dock inget jag fått nys om.
Ytterligare en blid från museiområdet i Vörå nära kyrkan. Jag gillar de gamla stockväggarna. Heter inte denna del av Vörå Bergby? Eller är jag helt ute och cyklar?
Tittar jag ut genom fönstret hemmavid ser jag denna ruskabuske, haha… Vacker en kort stund på hösten men inte vet jag vad det är för växt eller kanske ogräs. Den bara växer upp.
Förresten, stugan i förra inlägget som jag hade på gissning var ett hus i Kärklax, Maxmo. Nära riksåttan.
Palvis – Google Maps
8 kommentarer
GO
Museiområdet vid kyrkan ligger i Myrbergsby, Bergby ligger i södra delen av kommunen där uf lokalen finns och därifrån söderut. Nästa utfärd till udda byar kan du med fördel göra genom vår by Lålax samt Bertby. Troligen gick väl skolbussen därigenom under din skoltid så de kan vara lite bekanta
Per
Ah, Myrbergsby, så är det. Tack för upplysningen. Jag mindes bara -bergsby. Jo visst gick skolbussen längs den vägsträckningen så den borde vara känd.
Lålax körde jag genom i lördags och en bild av ståtliga huset på backen fick jag. Jag har nog tidigare i något inlägg även haft bilder från Lålax.
Erika
Kan aldrig ser mig mätt på dessa hus där vissa av dom står ståtligt mot skyn,
känns nästan som de vill säga, tar hand om mig, låt husen få leva upp igen.
Jag kan bli riktigt illa till mods när fina byggnader bara står och förfaller, med tiden
tar naturen över. Alla ödehus man kan se på internet är skrämmande att tar del av,
inte lämnade människor sina hus sönderslagna och eländiga som krösa Maja en gång
uttryckte sig, vandaler finns det i vart gathörn. Ytterdörrar som hänger lealösa och lika
eländiga. Melankoli är ett uttryck jag känner med alla ödehus.
Per
Visst är många av dessa ödehus vackra på sitt sätt även om förfallet syns. En annan sak är vandalisering där idioter förstör, Det är rent sorgligt. Varje hus har sin historia och precis som för människor är varje hus värd en roman, det finns alltid en historia att berätta. Hus, åtminstone gamla timrade bondstugor, kan stå länge om bara taket är i skick.
Orsakerna till att det finns ödehus är många. Folk har flyttat, arv som inte används, ekonomiska orsaker (det kostar att hålla hus), man vill ha ett modernare boende. Bäst vore om unga familjer kunde köpa dem för en billig peng och rusta upp dem men det kräver ganska mycket pengar, kunskap och inte minst entusiasm. Ibland ser man lyckade projekt och det blir man glad åt.
annepauline
Mycket fina bilder! En lada fick jag och det tackar jag för. Inte riktigt äkta äkta lada men näst intill!
Bondstugan, så himla fint hus. Verkar vara i hyfsat bra skick när man ser så här på bilden. Såna genuina hus byggs inte idag. Nu för tiden är det mesta fuskbyggen. Det här stolta huset borde verkligen någon förbarma sig över. Men som du skriver, det behövs entusiasm, tid och en stor dos pengar. Jag känner till ett par renoverade gamla hus och de är ju så fina så det är inte klokt! Bland annat min mors gamla föräldrahem. Vissa stockar i huset är virke av lador från 1700 talet. I ett rum där bodde karelare några år. De som blev utsparkade från sitt land och kom vandrande mitt i natten med en ko. Dessa gamla hus! Tänk så mycket de varit med om på både ont och gott.
Så synd att de står och förfaller.
Ängen med solrosor är för härlig! Den blir man glad av.
Per
Många slags lador finns det allt från genuina stocklador till grånade brädlador. Helst skall det vara stocklada och halmtak. Och gärna med ett gammalt årtal inhugget ovan för ingången på insidan.
Härligt att din mors föräldrahem inte skattat åt förgängligheten utan får leva vidare med heder.
Samtidigt är det många gamla hus som förfaller. Själv har jag två gamla hus, ett som jag bor i men det andra har nog sett sina bästa dagar. Det kostar en hel del att hålla i skick.
Visst, solrosor är glada blommor. De stod liksom på rad och tittade på mig, haha….
kalle
Glömde du Kyrkostrand, eller har du varit dit tidigare
Per
Kyrkostranden? Berätta mera!