Igår läste jag i blaskan att Finlands nationalrätt har valts av folket. Vad blev det? Jo, rågbröd! Rågbröd av all mat!? Jag häpnar, samtidigt som jag vid närmare eftertanke finner det begripligt som ett utslag av enkelhet, folklighet och en smula enfaldigt. Visst är nybakat, varmt rågbröd med en äkta smörklick mycket gott men att välja det till nationalrätt är väl ändå att ta i? Nationalrätt är kanske ett svävande begrepp men uttrycker ändå något om landets karaktär. Köttbullar med mos måste väl ändå Sverige ha som sin nationalrätt och sushi för Japan. Danmark har en mera sofistikerad variant av rågbröd, nämligen smørrebrød. Det kallar jag nationalrätt! Ungern har sin…