Hux Flux
Snabbt besök hos grannarna idag. Jag tyckte jag måste få lite frisk luft och begav mig genom skogsbacken till min granne i syd. Tyst verkade det först men så hörde jag ljud ned från fårhuset, som det fortfarande kallas. Och visst var inte far i huset och de båda pojkarna på gång med ett eller annat. En trasig snurrstol skulle demonteras och det som eventuellt kunde tas tillvara skulle sparas för något framtida projekt. För det finns massor av projekt i den gården som bara väntar på att startas.
Jag hjälpte till att ta mått av traktorsläpvagnen för kanske så stor skulle ett blivande mobilt skydd och transportvagn bli för fåren kommande sommar när de åter skall beta i hagar och på äng. Det gäller att tänka framåt och planera, hux flux är våren här. Hunden Giisa rusade omkring som en galning och skällde i vildsint glädje. För henne är varje snöhög ett projekt och varje liten driva en utmaning.
På inrådan av svåger placerade jag snöskyffeln i skuffen när jag for till villan (sommarstugan) längs oplogade skogsvägar. Visserligen har det inte kommit så fasligt mycket snö än men det är bra att vara förberedd utifall att. Brunte travade friskt på och hade inga problem att ta sig fram. Det var t.o.m. riktigt roligt att köra när alla gropar i vägen nu var gömda under snön och intet ljud hördes från däcken. Det var som att glida fram på skarvlös räls.
Utanför villan hade isen lagt sig på havet och en grå och gråblå ton blandad med vit snö mötte mina ögon när jag gick ned till stranden. Visserligen var det inte mera än – 5 C men den tama vinden kändes ändå bitande i kind och finger. En grannes brygga hade lagt sig förnöjt halvvägs upp på strandstenarna i erbarmligt läge efter senaste högvatten. Där har de lite reparationer att fundera på till våren för bryggan är ganska stor. Jag brukar åka ut och kolla när isen lägger sig vid juletid och på vårarna, om väglaget tillåter, åter se när havet lösgör sig från isens boja. Behöver jag säga att utfärderna på våren är betydligt roligare?
Men vintern har ändå sin lilla charm om den nu inte vore så lång. En månad med snö, is och gnistrande vintergata är nog för mig. Men dagarna blir nu längre och även om både snöstorm och kyla säkert väntar så tar det ändå inte länge förrän vi, hux flux som sagt, har våren här. Kanske bäst att leva i nuet och njuta den tid som vintern oss ger.

Så tar vi av oss mössan och lyssnar andäktigt på Laleh: Snö
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=gH-nywfotBc]