Språk/Språket

Ack Värmeland du sköna

Ibland har jag högtidsstunder framför TV:n. Ikväll var ett sådant tillfälle när Fredrik Lindström startade sin programserie ”Svenska dialektmysterier”. Fredrik har tidigare också haft liknande program om svenska dialekter och då också besökt Pampas för att fånga upp våra dialekter.

Jag är ju intresserad av språk och dialekter i synnerhet. Allt från skånskan till Tornedalens mål för att inte tala om våra egna läten här på sidan pölen. Inom ganska kort distans kan dialekten förändras markant och det är intressant. Mest intressant är det när man kan finna likheter mellan dialekter på långt avstånd. Jag minns t.ex. i unga år när jag studerade i Borås och där umgicks med en hel del norrmän, främst från Trondheimstrakten, att vi kunde finna förvånansvärt många ord som hade samma uttal i vår österbottniska dialekt och deras bygdemål.

Förutom det rent språkliga och smått filosofiska visar programmet hisnande fina vyer från Värmland som är först ut i denna programserie. Han försöker också komma människorna nära och jag tycker han lyckas väl. Kanske också värmlänningarnas kynne och glada sätt bidrar till gemytet i programmet. Man blir riktigt uppmuntrad av att höra de olika värmländska dialekterna. De ser ut att ha roligt på festen de där typerna borta i Munkfors, en fest som Fredrik deltar i för vetenskapligt syfte. Säger han åtminstone. Jag tror han förenar nytta med nöje. Tänk att ha ett sådant jobb. – Programmet rekommenderas! Gissa om jag kommer att se alla avsnitt.

Själv när jag en liten dröm att under en vecka på semestern köra runt i norra delen av kungariket. Besöka avsides liggande byar, delta i lokala sommarfester, auktioner, tala med vanligt folk, lära känna olika miljöer, bara låta kilometrarna rulla, se naturen och vyerna. Är det en orealistisk dröm? Jag tro inte det och bäst är det om man har lämpligt sällskap som gillar att luffa runt och ta dagen som den kommer.  En vecka i Norrland, rakt västerut, först besök på Norrbyskär och Norrbyskärs Museum och sedan vända kylaren inåt landet och se var man landar.

Programmet kan också ses på nätet: Svenska dialektmysterier

Det var dialekten som kom först,
inte språket

F.d. Sjöbevakningsstationen på Mickelsörarna 2006. En karg och stenig miljö men ändå så vacker.
Sjöbodar vid Grisselören samma morgon. Dimma mellan bodarna men solen tittade senare fram. Fina miljöer finns också i Pampas.

6 kommentarer

  • Annepauline

    Det är mycket intressant med dialekter. Närpes dialekten finner jag fascinerande och ja, Tornedals dialekter med inblandning av finska och samiska och det ena med det andra.
    Vilken härlig bild, den undre! Mmmm, vilken stämning!

    • Don Juan (the PJ)

      Visst var han härlig med sina historier och sin dialekt och Astrid blev hedersamt omnämnd och ihågkommen på sin begravning med röd stola som är eldens, blodets, Andens och martyrernas färg.

  • stenuppsala

    Överkalixmål är också en ålderdomlig dialekt (i stil med älvdalsmål). Glöm inte den – gör ett besök i Överkalix i sommar :).

    • Don Juan (the PJ)

      I Överkalix var det nära att jag hamnat för ett antal år sedan. Där fanns en lämplig datautbildning men som ändå inte blev av. Säkert hade det varit en upplevelse att bo så högt upp ett år. Vi får se vart skutan styr kommande sommar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »