Söndagen tillbringade jag med söndagskörning. Det vill säga sakta glida fram genom landskapet utan större bekymmer om vare sig annan trafik eller världens problem. Jag gjorde en tur till Ritsem, en av världens ändar. En orsak till den långsamma färden var att vägen till stora delar var i ganska dåligt skick. Visserligen med beläggning men hål och gupp fanns lite här och var. Jag ville skona Bettans fjädring och framvagn därför körde jag mestadels 40-50 km/h trots att vägen var skyltad 70 km/h. Lägg därtill att den var ganska smal. Smal men naturskön väg. Vägen väster om Stora Sjöfallet var verkligen vacker i höstens alla färger men mest i orange…