De anhörigas afton på Marielund i Maxmo

Igår kväll blev det stolgymnastik. Det gällde att i takt till sång göra några enkla rörelser sittandes på stolens framkant. Lite pröva på. Sådana övningar som man ser på äldreboenden där rörligheten ofta är begränsad hos innevånarna. Likväl skall det gymnastiseras och röras på sig. Och javisst, det var där jag befann mig igår, på Marielund i Maxmo.

Gamla moster, 90-plus, bor sedan många år på detta fina äldreboende i Maxmo kyrkby. Varje höst firas De anhörigas afton och eftersom moster själv inte har några barn så blir det vi syskonbarn som får engagera oss lite mera förutom hennes syster som igår hade förhinder. Därför föll det på min lott att närvara och varför inte. Det gav en god insyn i hur hemmet fungerar, träffa personalen, äta god mat (laxsoppa), träffa andra anhöriga, delta i programmet och rent allmänt uppleva den fest och den omväxling detta är för boende på Marielund.

Alla var fint uppklädda och alla var med. För första gången på 33 år stängdes Marielund när alla travade iväg till församlingshemmet i närheten. Festen har blivit allt populärare med åren och det blev lite väl trångt i matsalen på Marielund. Därför flyttades festen till församlingshemmet där de ca. 80 deltagarna rymdes men mycket extra utrymme fanns ändå inte.

Efter middagen förflyttade vi oss till festsalen där kvällens program avnjöts. Chefen för Marielund, ansvarig sjukskötare Ann-Christine Nyman, hälsade välkommen och bjöd på en kavalkad av det som hänt på Marielund senaste år. En hel aktiviteter må jag säga och inte minst djuren som de haft på boendet har fått stor uppskattning. Nu har tyvärr pippin i buren dött, katten har blivit överkörd (den tredje katten som rönt detta öde) och hönsen har flyttat hem till sig över vintern. Vi får verkligen hoppas att någon donerar en ny fågel till hemmet och att en ny katt får pröva lyckan på Marielund. Speciellt detta med katter tror jag är viktigt för trivseln på ett äldreboende.

En trampcykel med två platser för boende har också införskaffats efter att en fond gett penningar till detta. Egentligen har cykeln plats för tre personer eftersom en av personalen behövs för att sköta styret och trampandet. Passagerarna sitter framtill och velocipedföraren sitter på sadeln och stärker sin kondition. Win win för alla och mycket uppskattat.

Allsången som leddes av Marlen Södergård hade god hjälp av dragspelaren Stefan Sandvist. En dam från Rökiö, tyvärr missade jag hennes namn, höll ett litet föredrag om ”Liiti om daan vaar mytzi i vikon” (Lite varje dag blir mycket på en vecka). Det var här som alla fick prova på lite stolgymnastik. Hon menade att även små rörelser och korta vandringar är stärkande för konditionen och välmåendet. Förvisso har hon rätt, det är de små stegen som räknas. Varje vandring börjar med ett steg. Det är stor skillnad på en helt sängliggande patient och de som kan röra sig för egen maskin åtminstone något.

Programmet inleddes av Noah Grannas som vackert spelade några pianostycken. Han går sista klassen i högstadiet och kunde verkligen hantera klaviaturen på ett piano. Visserligen kom han av sig en gång, händer den bästa, men detta skötte han smidigt och med stor säkerhet. Förutom musicerandet imponerade även hans övriga uppträdande vilket borgar för att vi kommer att få se honom på scen fler gånger. Som Ann-Christine sade: ”Minns att det var på Marielund ni hörde hans namn första gången”. – Jodå, det skall vi komma ihåg.

Programmet avslutades med lottdragning och jag vann en stegräknare. Kanske en påminnelse om vikten av motion?

De anhörigas dag blev en positiv överraskning och väl värd att besöka. Programmet var fint utformat och mitt intryck är att det råder god stämning på Marielund. Personalen ser ut att trivas och de boende verkar nöjda. Moster var belåten med kvällen även om hon blev lite trött på slutet. Jag brukar säga att på Marielund vill jag bo den dagen jag inte längre kan sköta mig själv och eget hus och hem. Fast helst dör jag med lien i hand på eget gårdstun. Må det dröja ännu många år. Jag har alltför mycket att se, höra, uppleva och lära!

Ett par bilder från festligheten igår kväll. Tyvärr bara med mobilen, jag orkade inte släpa med mig systemkameran.

Tyvärr blev bildkvalité sådär men här hälsar i alla fall Ann-Christine Nyman välkommen. Sedan följde en bildserie på alla de aktiviteter som hänt på Marielund under senaste året.