Skånsk vinter

Igår upplevde jag den skånska vintern. När jag ätit frukost, som för övrigt fick klart godkänt, tittade jag ut genom de stora fönstren vid receptionen som hotellet vid Gustav Adolfs torg i Malmö erbjöd. Nederbörd bestående av vita pyttesmå flingor dalade ned i 80 graders vinkel. Ingen direkt snöstorm att tala om men på trottoaren fanns åtminstone 5 cm nysnö.

En stund senare begav jag till fots till Centralen. Trottoaren bestod till största delen av snö med en gångstig som slingrade sig mellan lyktstolpar, bord och stolar, snöhögar på minst en meter, krukor, diverse statyetter, gatukontorets koner, sittsoffor och ännu fler snöhögar. Det verkar som gatukontoret i staden väntar på att snön skall smälta bort istället för att ha en effektiv snöröjning. Men jag förstår dem. Så mycket grejor det finns på gågator och trottoarer är det inte lätt att få bort snön.

Tåget var naturligtvis försenat tio minuter. Annat hade jag inte räknat med. Jag var glad att tåget inte var inställt. När det väl anlände möttes vi av en glad och positiv tågvärd som hälsade oss resenärer välkomna. Det muntrade upp stämningen. För barnen satte han på en temporär lösnäsa. Säkert var det något barn som fann det lustigt. Själv hade jag också uppskattat att få biljetten granskad av en röd lösnäsa men så långt sträckte inte sig lekfullheten.

Tåget flöt fram med rask fart genom det skånska landskapet inbäddat i bomull. Vid Höör steg jag av till ännu mera snö. Kusin Vitamin hämtade mig i bil och vi körde söderut genom snöhöljda skogar och böljande vita jättevågor av snö. Vi mötte några plogbilar på de smala vägarna och vi fick göra omkörningar av ängsliga bilister som framskred i försiktiga 50 km/h när hastigheten var 100. Vi passerade drivor som var höga som hus, vi såg tendens till drivbildning på vägen men inga svåra anhopningar av snö denna dag. Vi körde på och kom fram till kusinens residens.

Det gula huset låg mitt i skogen men ändå omgiven av åker och hagar. Vid landsvägen hade han också en gård, typ skånelänga, med inbyggd gårdsplan. Där var bostaden uthyrd till en hästtjej. Två hästar i hagen försökte skrapa fram lite ätbart i den höga snön. Tillsammans har de (kusinen och hästtjejen, 🙂 ) får av olika raser och modeller. Glada och sociala verkade de vara för flera gillade att bli kliade bakom öronen. Men även höns av olika sorter, ankor, kaniner, två katter och en hund som erövrat fina priser i tävlingar. Det var en riktig idyll.

Tyvärr låg snön djup. Det hade varit roligt att besöka stället en solig vårdag för att riktigt kunna njuta av den lantliga miljön. Stenrösen dolde sig nu under snön, en frusen bäck fanns nedanför en f.d. sytningsstuga på tomten och längre bort skymtade ett jakttorn. I trakten fanns en hel del vilt och i bäcken hade det också synts små foreller. Drivorna var meterhöga och snöskottning stod på dagens schema. Djuren skulle också ha foder och ägg skulle plockas. Att ha gård, även i litet format, kräver en del arbete och engagemang. Det är fint när unga människor väljer att leva ett liv med vanligt arbete på dagen och gårdsbruk på fritiden. Hemma har grannen liknande ambitioner, kusin Vitamin och han måste vara släkt. Ja, det är de också, vid närmare eftertanke.

Mörkret lade sig över nejden och det blev dags för bilfärd till Malmö. Det var lugnt i trafiken och snabbt susade vi in till staden. Där var det ett elände med snö på trottoarer, smala körbanor och insnöade bilar. En stor del av parkeringsplatserna längs gatorna var fulla med snöhögar. Antalet p-platserna måste vara ordentligt reducerade denna vinter. Jag lade märke till en tjej som med spade kämpade med att gräva fram sin bil ur snömassorna. Det var säkert ett tufft jobb för snön hade frusit till och var hårt packad. Hon hade säkert ett par timmars slit framför sig.

Så var den dagen i den skånska vintern. Vi uppe i den österbottniska provinsen har ett kallare väder men inte alls lika mycket snö. Här i Skåne är det fina möjligheter att åka skidor och på Stortorget i Malmö skrinnade barnen på en liten skrinnskobana. De verkade glada och nöjda med vintern.

 

Inbäddad i snö

 

Varmt på fötterna har vi!
Vad är bättre än när någon kliar bakom örat?

 

0 reaktioner till “Skånsk vinter”

  1. Skönt med ett positivt inlägg kring vinterns besvärligheter. Är själv uppvuxen på Österlen, så jag vet vad skånsk vinter brukar bestå av. Antingen ingen snö, regn, dimma, blåst och rå kyla, eller mycket, mycket snö som samlat sig på strategiska ställen (runt hus, på vägar och järnvägar).
    Mycket av eländet som poängteras i diverse forum, kan faktiskt den enskilda själv göra någonting åt. Som husägare får man räkna med att skotta, likaså om man har en bil parkerad utomhus. Dessutom verkar det ibland som om svenska folket bara består av äldre hjärtsjuka som har svårt att ta sig fram med rollator, handikapade i rullstol eller barnvagnsframförare. Jag förstår dessa gruppers besvär, men övriga. Var finns de? Om man inte rent fysiskt kan hjälpa till, varför måste mangrannt ställa sig i klagokören och spä på mot de stackarna som sliter med att få bort snön. Trots alla hinder som finns utplacerade.
    Med tanke på alla arbetslösa och inte minst alla frisksportande och träningsintresserade borde det gå att göra någonting åt snön, men då kommer två faktorer in.
    Pengar, om alla ska ha lön räcker inte kassorna till.
    Vilja. Det är någon annan som ska göra det, inte jag.

    Fortsätt att njut av ett Skåne i vinterdräkt och tänk på att sommaren kommer och då har Skåne ett annat ansikte att visa upp. ”En skåning i förskingringen.”

    1. Man får göra det bästa av vintern, även i Skåne. Det vore bra om arbetslösa kunde få jobb med snöröjningen istället för att bara gå hemma. Det kostar ju också.

      Men visst var det vackert i skogarna i norra Tomelilla. Och vackrare blir det till våren!

  2. Fina bilder med livet i Skåne kanske lite större höns än du brukar umgås med.Tur att du kom fram i all snö och lyckligt hemma i vårt lugna landskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *