Allehanda

Den där grejen som pep när man visslade

Jodå, nya skor för skogsarbetet inhandlades idag. Kanske inte skodon enkom för skogsarbete men ändå skyddsskor med stålhätta m.m. När jag frågade efter skor för skogsarbete hänvisades jag till gummistövlar men de ville jag inte ha så det blev kängor. Känns bra på foten och ganska lätta. De går kanske också att använda vid vandring?

Svåger hade tidigare stolt visat fram ett par skor som han köpte inför kommande semesterresa. Visst, ett par snygga promenadskor men jag ville inte vara sämre så jag korsade vägen, knackade på och visade lika stolt upp mina kängor. Psst, mina kängor var mycket dyrare men kanske inte lika gångbara i södern.

Han hade tidigare i veckan tillfälligt tappat sina nycklar och ikväll föreslog jag att de skulle skaffa en sådan där manick som man kan fästa på nycklarna och som piper när man visslar. Ni minns väl en sådan grej? Eller?

Sister Jane och svåger skrattade hjärtligt åt mitt påhitt. Vad då, en grej som piper? Ha, ha…  De trodde mig inte utan menade att det åter var ett av mina skämt. Jag är tämligen duktig på att hitta på saker och i stundens ingivelse kunna spela upp diverse scener helt utan förberedelser.

Så här på livets höstkant har jag allvarligt funderat på att skola om mig till standup-artist. Eller teatermänniska. Talangen tycks öka med åren. Jag är själv förvånad. Inte minst Hasse Alfredssons Lindeman-figurer är mina förebilder. Just nu håller jag på att läsa Kalle Linds biografi om Hasse Alfredsson. Det har kanske ökat mina teaterfantasier?

För att återgå till verkligheten, visst fanns det en mojäng som man kunde fästa vid nycklar och liknade och som man sedan visslade på för att få en svarssignal som bestod av några pip? Jättebra när man inte iddes söka eller totalt tappat kontrollen. Finns denna uppfinning alls nu för tiden eller var det en tillfällig teknisk innovation någon gång på förra seklet? Jag blev själv ett ögonblick osäker när sis och svåger visade en sådan munter oförståelse.

Kära bloggläsare, här ber jag om er hjälp för att inte för evigt stå i löjets, eller skall vi säga i komikens skimmer. Visst fanns det en sådan manick? Som pep när man visslade.  Fanns det andra uppfinningar som när det begav sig var årets ploj och idag är nästan totalt bortglömda?

Ha, ha, vad hittar inte den ungdomen på, en grej som piper när man visslar.
Åter en Edvin-figur.

 

4 kommentarer

  • annepauline

    Visst har det funnits en grej som pep när man visslade. Jag har haft en! När kom de? Säg det, minst femton år sen, förmodligen mer. Jag har alltid haft en förmåga att lägga mina nycklar på de mest konstiga ställen och sedan glömt var jag lagt dem. Jag har liksom bara droppat dem var som helst i flykten. Som jag har fått leta, i vild stress och förtvivlan mellan varven. Så kom den här: Pipgrejen att fästa på till exempel nycklar, vissla och nycklarna piper och man hittar dem på direkten. Nu var saken den att pipgrejen fungerade för bra…Jag råkade tappa ett kastrulllock, nycklarna pep, jag nös, nycklarna pep, jag skrattade för högt ( ? ) , nycklarna pep…ja, så där var det hela tiden. Det pep om mina nycklar mest i ett. Jag kommer inte ihåg vad som hände sen. Förmodligen var det någon typ av batteri i den här pipgrejen. Hur som helst slutade den pipa så småningom och jag köpte aldrig någon ny. Men nog var den effektiv! Jag behövde inte vissla, jag hojtade bara ”håhå” så pep det och jag hittade nycklarna på direkten.

    • Per

      Ja men visst var det så! Jag visste det. Själv har jag inte haft någon men har svaga minnen att någon arbetskamrat haft en sådan. På FB antydde också någon annan att de kanske var lite för effektiva, att de pep mest hela tiden. Nu för tiden är det vanligt att ha en app i telefonen som låter och den är lättare att kontrollera.

      Jag minns starkt en gång när jag hade förlagt min plånbok. Helt plötsligt var den borta och jag letade förtvivlat i flera timmar i lägenheten och satte min panna i djupa veck. Jag var på väg att spärra mina kort när jag så äntligen hittade den. Ovanpå smörpaketet i kylen!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »