Allehanda

Skrivandet och gåendet

Vid årsskiftet är det vanligt att ta sig en funderare på året som gått och kanske blicka framåt på kommande år. Först gäller det att vänja sig vid de nya året 2022, att man skriver rätt och inte fortsätter med 2021 till påsk. Jag brukar vänja mig rätt fort, kanske redan efter någon vecka har 2021 försvunnit ur fingrarna. Bloggar brukar ofta ha sammanfattningar av det gångna året, låt vara att alla listor och uppräknande av händelser kanske inte är helt intressanta för alla läsare. Man får koka ihop det till lite mera lättsmält.

Jag är en skrivande människa, kanske inte konstigt att jag nött ut ett och annat tangentbord. Jag skriver mina blogginlägg i MS Word och kopierar sedan texten till bloggen. Hela 119 tättskrivna A4-sidor blev det 2021 vilket resulterade i 153 inlägg och mera än 400 bilder om jag inte räknar helt fel. Plus alla kommentarer som jag tacksamt besvarat. Jag brukar säga att kommentarerna är halva bloggen. Stort tack till er alla som kommenterat under året!

Jag försöker att skriva tre blogginlägg i veckan man det kan hända att jag kommer att minska ned det till två. I mera än elva år har jag bloggat och det finns risk att jag upprepar vissa saker och pandemin har också sitt fula finger med i spelet: många evenemang och resor har jag fått skippa och då blir det mindre att skriva om.

Som om det inte skulle räcka skriver jag också dagbok som kan innehålla text av det mest skilda slag. Detta är privat och dokumenterande och inget jag publicerar. 168 A4-sidor dagbok blev det. Med så mycket text kan det vara svårt att hitta sådant man vill läsa i efterhand men jag har mina knep och hjälpmedel.

Förutom blogg och dagbok blir det konversationer via epost och en hel hop annat skrivande. Till exempel är jag intresserad av hur det gick till förr i världen och sådana berättelser brukar jag knappa ned för att de skall bevaras. Åtminstone ge dem en första chans att finnas kvar. Det borde alla göra, skriva upp det som ”de gamla” berättar. Snart tillhör man väl själv till ”de gamla”, haha…

Motionerar gör jag nästan varje dag. Ofta blir det en promenad av varierande längd. På sommaren blir det cykling men tyvärr blev det inte så mycket cykling senaste sommar, bara 160 km och det var bra mycket mindre än vad jag hade som mål. Problemet vid cykling är att fingrarna domnar bort efter kanske fem kilometer och det tar tillbaka mycket. En gammal arbetsskada vill jag klassa det som.

Vandringen blev det också mindre av, bara 650 km vilket är mycket mindre än 2020. En orsak kan vara att jag sysslat mera med skogsarbete och röjning i skogen och de dagarna blir det inte så mycket annan motion.

Jag har tidigare berättat att jag på Google Maps märker ut min vandring och sparar det som bokmärke. Följande dag plussar jag på med fler kilometer och gör ett nytt bokmärke. Jag började med detta 2020 med vandring till Haparanda och sedan E4:an söderut. Då hann jag till ett ställe strax söder om Bjästa (Västernorrland) som heter Skulesjön. I år hann jag till nästan till Norrköping.

Kul vore det att hinna till Malmö detta år och när jag närmar mig Malmö skulle jag gärna åka dit och gå den sista biten på riktigt. När det infaller är svårt att säga och det fordrar också viss reseplanering samt att pandemin inte sätter käppar i hjulet.

Det lustiga är att jag idag läste i Vasabladet om en kvinna som vandrat till Rom och tillbaka på samma sätt. Hon vandrade i hemsoporna i Kantlax (Nykarleby) men märkte ut det på Google Maps vart hon kom och fortsatte följande dag.  Hela 4429 km hann hon gå så mina 650 km är nog mycket blygsamma. Hon torde ha gått 12 km per dag och det är ingen omöjlighet. Men flitig får man vara och inte stanna inne för lite ruskväder. Eller jobba för mycket i skogen.

Till sist vill jag ge ett tips om ett radioprogram, nämligen Vinter i P1, programmet där en person berättar och spelar egen vald musik. Jag har hittills bara lyssnat på ett program i serien (29 dec.) men det programmet var i toppklass, nämligen författaren Mikael Niemi från Pajala. Så bra och fängslande berättat! Han berättar om flera saker på samma gång men skickligt invävda i varandra så man tappar inte tråden. Utan tvekan det bästa pratprogrammet från Sommar- och vinterpratet 2021! Som vanligt, länk längst ned.

God fortsättning på nya året! 

Oxkangar

En riktigt fin Nyårsdag fick vi uppleva. Sol och lagom kallt. Lämpligt för en promenad i det vita.
Ikväll närmar sig termometern -14 C. Vi är mitt i vintern.

Oxkangar

Det blev en tur längs en skogsbilväg. Många älgspår syntes, det verkar som om de haft stort party senaste natt.
Eller så var de oroliga för den skördare som höll på med gallringsarbete i närheten.


Mikael Niemis vinterprat – Vinter i P1

Min vandring på Google Maps – Google Maps. Zooma ut för att se hela sträckan.

 

4 kommentarer

  • E

    Jag tänkte faktiskt på dig i morse när jag läste artikeln om den promenerande damen i Kantlax.
    I år fick jag bara ihop 343 km promenad men slog dig i cykling. Där blev det 271 km. Problemet är att jag allt som oftast glömmer att klicka igång appen när jag ger mig ut. Men vi kör vidare…och jag ska försöka komma ihåg appen detta år. Däremot är jag inte så ambitiös att jag mäter vart jag kommit på kartan…ännu.

    Hörde också Mikael Niemi här om dan. Han är bra!

    God fortsättning på 2022!

    • Per

      Damen i Kantlax finns också på FB men där hittade jag inget om hennes gående. Kanske man måste vara vän för att kunna se detta?
      Kanske du till och med gått länger än jag om du bara hade kommit ihåg att starta din app? Som sagt, det är bara att gnata på. Idag blev det för min del 3,3 km och det räcker gott för mig denna dag. Det viktiga är att komma ut, hur långt det blir får väder och humör bestämma.

      Visst, Niemi kan konsten att berätta!

      Tack det samma!

  • annepauline

    Men oj, du har skrivit 153 inlägg och lagt in mera än 400 bilder…det är minsann inte illa. Hur i hela världen hittar du på ämnen att skriva om? Helt fantastiskt!

    Jag brukar promenera ungeför 7, 8 kilometer om dagen. Jag har ett par tre olika slingor att välja på i ”mitt” naturreservat. Natten som var fick vi en hel del blötsnö så idag var det slirigt att gå.
    Bygger nya bostadsområden gör man överallt här. Man vill gärna nagga naturreservatet i kanten. Får se hur länge området får vara kvar. Förmodligen finns redan färdiga planer på att kapa ner all skog och bygga hus och parkeringsplatser på alltihopa.
    Idag när jag var ute hörde jag en korp. Det är en riktig höjdare att höra korpar.

    Mikael Niemi är bra. Hans bok Populärmusik från Vittula gillar jag skarpt. Den kom ut för länge sedan. Han har skrivit flera bra böcker, han har ett mustigt språk i sina texter.

    • Per

      Ja, säg det, varifrån får jag allt? 🙂 Nåja, ibland blir det gammal skåpmat och kanske en och annan upprepning, det kan inte hjälpas.

      Oj, det är ganska långt! Men fullt möjligt. Vi får verkligen hoppas att du får ha kvar ditt naturreservat och att korparna har någonstans att bo. Det håller jag med om, korpar är fina fåglar, adeln bland kråkfåglarna. Och deras läte är lätt att känna igen med sin nästan metalliska stämma.
      Visst, Niemi är pojken! Bra på att skriva och bra på att berätta. Han höll spänning i nästan hela programmet genom denna Evert Stenmark i sin snödriva. Men han klarade sig med nöd och näppe.
      Åsa Larssons program lär också vara bara. Måste lyssna på det endera dagen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.