Allehanda

Sätt hickan på stickan…

Hur kan det komma sig att jag fick tillbaka ont i mitt vänstra knä efter en hel dag i lugna semesterfirandets tecken förutom en dryg timme när jag klippte gräsmattan i gårkväll? Lägg därtill att jag vilat mig två hela dagar innan. En vända på gräsmattan gjorde att jag åter känner av huggen och värken i benet. Håller jag på att bli gammal?

Gårdagen tillbringades hos Glada Tomaten och hans familj på deras sommarresidens i södra delen av landskapet. Egentligen hade vi även tänkt ta en båttur ut på öppna havet med si det glömde vi bort när vi satt där på verandan och njöt av god mat, fin utsikt och livliga samtal. Inte ens en ynka liten mygga störde oss, ej heller någon geting eller broms.

Värden drabbades dock av singultus. Så heter den medicinska termen för hicka. Den plötsliga luftströmmen ner i lungorna får stämbanden att slå ihop varvid det hickande ljudet uppstår, läste jag på Wikipedia. Vi läste ramsan ”Sätt hickan på stickan och för den till granngårdsflickan” men det hjälpte inte ett dugg. En metod att bota hicka är att dricka kallt vatten, gärna från glasets bortre kant, dvs. upp och ner. Hur det skall gå till utan att få det mesta innanför skjortan kan man fråga sig. Hade vi vetat det hade han gärna fått försöka, oss andra till gamman och munterhet.

Som kusk tjänstgjorde Stora Yxan som lät sin springare susa fram i god fart genom Pampas platta landskap. Som sällskap i droskan hade vi damen i navigatorn som kom med diverse märkliga köranvisningar när vi behagade köra en annan väg än den hon stakat ut. Hade vi då följt hennes tjatande hade vi nog fått ta oss en närmare titt på landskapet: växthus, kohagar, guppiga skogsvägar, sädesfält, videbuskar och ödehus. Kanske vi i bästa fall fått stifta bekantskap med någon inföding som undrat vad vi hade att göra vid hans gödselstack. Till slut lugnade hon sig och friden återkom.

Som slutkläm kan jag göra lite reklam för värdinnans blogg, HannazLiv, där det bl.a. finns fina bilder på deras ljuvliga sommarställe. Att hon är intresserad av inredning och foto går inte att ta miste på.

Kissmissen Stella är ställets väktare mot möss och dylikt.

4 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »