Vinterprat i P1 och minnet

Så är också musen utsläng, den fjärde denna höst/vinter. Normalt brukar jag få någon enstaka mus i musfällan varje höst men i år har de varit ovanligt flitiga att besöka mitt enkla tjäll. Jag vill tacka denna enkla men effektiva uppfinning, musfällan. En ostbit och en smäll, så är det klart, utan lidande och pip.

Den fjärde, om jag inte missminner mig. Detta med minnet är en intressant sak. Sister Jane i den lyckliga staden har ett enormt minne från vår barndom medan jag minns knappt någonting. Eller i alla fall väldigt lite och mest sporadiska och ovanliga händelser.

Jag har lyssnat på flera av Vinterprat i P1 denna säsong. Hela åtta personer håller låda, spelar musik och berättar. En återkommande programserie, vinter och sommar, som jag uppskattar mycket högt i den bukett av program som Sveriges Radio erbjuder. Det finns fler bra program men jag undrar om inte dessa pratprogram är något som jag gillar allra bäst.

Som Bi Puranens program den 30 december förra året, 2021. – Jo, det är redan det förra året eller ifjol. – Hon är en skolad, klok kvinna – forskare, författare, programledare. Och god berättare vilket hon bevisade i programmet. Hon har många järn i elden och ofta har hon att göra med databaser. Databaser består som bekant ofta av tal, värden och siffor i oändlighet, speciellt om man går ned på den mest elementära nivån som består av ettor och nollor. Trots hennes bemästrande av uppgifter i databaser har hon dåligt sifferminne, något hon berättar om i programmet. Sifferminnet må vara dåligt men hon drivs av att förstå sammanhangen bakom sifforna, något som är viktigare.

Själv har jag ett relativt gott sifferminne och jag har också god lokaliseringsförmåga även om jag gått vilse någon enstaka gång. Jag minns också ansikten bra. Mitt sifferminne får jag testa i Bi Puranens program där hon i början slår tre kast med två tärningar och skall sedan i slutet av programmet försöka komma ihåg vilka tal som kom upp. Alltså tre par siffror, typ 18, 92 och 57, där 18 är ett och åtta i första tärningskastet. Ni förstår?  (Sifferparen i detta stycke är bara som exempel, inte de som nämns i programmet)

Jag beslöt också att försöka komma ihåg sifferparen till slutet av programmet för att testa mitt minne. En kort memoreringsprocess och sedan lyssnade jag vidare på ett i övrigt intressant program. När hon i slutet av programmet åter tog upp de tre sifferparen skyndade jag mig att skriva ned mina ihågkomna tal på pappret för att kunna jämföra och jovisst stämde det och jag kunde klappa mig själv på axeln och säga: Bra PJ! – Det borde vi förresten göra oftare, säg till oss själva ”Bra där, PJ”, eller vad vi nu heter.

Denna enkla minneslek är kanske inte så märkvärdig men försök komma ihåg ett tal som nämns i förbifarten och sedan framsäga det tio minuter eller en timme senare. Inte alltid så lätt; därför menar jag det är nödvändigt med ett visst individuellt memoreringssystem. Utan denna minnesprocess är jag urusel på att minnas siffor men offrar jag en kort stund på att minnas enligt mitt system sitter det ganska bra.

Minnet kan vara bra märkvärdigt. Jag minns ett telefonnummer till en bekant i Malmö på 70-talet, om jag så vaknar upp mitt i natten, men mitt eget nummer den tiden har jag inte en aning om. Knappt så jag minns mitt eget mobilnummer idag, men så har jag inte heller memorerat det. Vissa saker sitter som smäck i hjärnkontoret, andra blåser bort direkt.

Jag minns en gång i Samskolan i Vörå när rektor Ekman, som också var mattelärare, gav oss som uppgift att försöka minnas så många decimaler som möjligt av talet för Pi (3,14…). Pi är ett irrationellt tal och därmed svårt att få ett system på. Detta lät intressant, tyckte jag, och satsade en god stund, kanske timmar, på att memorera så många decimaler jag förmådde. Minns jag inte helt fel, haha… var det 20 eller 30 decimaler som jag hade pluggat in. En massa var det i alla fall. – Idag minns jag bara 3,14.

Flera elever fick visa sig på styva linan följande lektion och klassens mattegeni räknade upp 12 decimaler vilket var rekord. Huh, så duktig, som vanligt. Jag som också viftat med handen stod snart i tur men vet ni vad som hände? Jo, jag tog ned handen och öppnade inte näbben en millimeter trots att där fanns massor med decimaler att rabbla upp. Helt plötsligt drabbades jag av blygsel, skulle jag högst normalbegåvad, bräcka klassens bästa matteelev och slå honom med hästlängder i att minnas decimalerna i Pi. Kunde han inte bättre än så, tänkte jag förvånat? Än idag funderar jag på varför jag inte då och där för en gångs skull lät min stjärna glänsa en kort stund. Det borde jag ta upp med min terapeut.

Haha… nej då, en terapeut har jag inte behövt konsultera i mitt livs dagar och snart är jag för gammal för sådant. Fast somliga anser att det tillhör livsstilen att regelbundet gå hos en terapeut och älta sina minnen och bekymmer. Nästan en statussymbol. Som i Buenos Aires där det tillhör vardagen att gå hos en hjärnskrynklare, vare sig man behöver det eller inte. Staden lär vara en av de städer i världen där det finns flest psykoterapeuter.

Annars vill jag varmt rekommendera Mikael Niemi (29 dec) som den bästa i årets Vinterprat i P1. Så bra och fängslande berättat. Andra som jag också kan anbefalla, förutom Niemi och Puranen, är Mustafa Can, Åsa Larsson och Olof Wretling. Jag har inte hunnit lyssna på alla men dessa ovan uppräknade är mina favoriter från årets Vinterprat i P1.

Har du lyssnat på någon av årets Vinterpratare och vem är då bäst enligt din mening? Hur är ditt minne, är du bra på siffror, ansikten, text och tal? Eller minns du det mesta från barndomen?

Bild från min resa till Buenos Aires år 2008. Kanske någon av dem i denna något uråldriga metrovagn var på väg till sin psykoterapeut?

Ett annat fenomen i Buenos Aires var dessa hunddagisgrupper. Här hade tydligen skötaren tagit sig en paus och lämnat hela hopen åt sitt öde i ett gatuhörn. Dock i skugga. Här räknar jag till 13 hundar att hålla reda på.

En sista gatubild från Buenos Aires 2008. Det fordrades en viss vana och kanske mod att gå över gatan så att man inte blev överkörd.

---

Vintervärdar 2021/22 i P1 – Sveriges Radio

Argentina; psykoterapins förlovade land – Blogg

Bi Puranen – Wikipedia