Cykeltur på Österlen bland tuppar och får
Som sagt, på resa på Österlen i Skåne hos kusin Vitamin i ett gästrum som ligger vägg i vägg med hönseriet varför jag väcks halv fyra på morgonen när tupparna sätter i gång med sitt galande nonstop tills de släpps ut i hagen. Men, det går att slå dövörat till och ändå sova trots att jag är lättväckt. Redan andra natten sov jag nästan normalt och jag är ju själv morgonmänniska så det går ingen nöd på mig.
Andra varelser på gården är får som också kan vara mycket högljudda. Visar man minsta intresse för dem kommer de i en stor skara springandes och bräkandes i alla de tonarter och läten. Första kvällen gjorde vi en inspektion i hagen och då kom de ända fram och ryckte mig i byxbenet. Nya byxor, mums! Jag har ju själv får som sommargäster i hagar intill min stuga så jag är van vid dessa ulliga och stundom gulliga fyrbenta. Mest gulliga är lammen med sina späda läten.
Hund och katter finns samt ett okänt antal vilt i skogen intill. Rådjur, hjort har jag sett ganska många men vildsvin lär också husera här. De är inte speciellt populära. Även varg kan vintertid höras yla i skogarna runt om. Vad jag vet har dock inte kusin blivit av med får till ulven. Så det är inkvartering på en gård med mycket liv och rörelse.
Och naturen som är så fin runt om. Stora bokskogar, slingrande små och asfalterade vägar att cykla på, backe upp och backe ned, stora åkerfält blandat med små byar och skånegårdar från förr i välden, fortfarande gångbara som bostad eller för fritidsbruk. På sina ställen milsvid utsikt, på andra ställen ”tunnlar” i bokskogen som vid solsken ger ett förunderligt ljusgrönt ljus att cykla i. Fina kyrkor här och var, som dock sällan är öppna, och ett och annat praktfullt slott. Och havet är inte alls långt borta.
Igår blev det cykeltur på en mommo-cykel, en damcykel något svajig men med cykelkorg framtill så att jag hade nära till min systemkamera som flitigt kom till användning. Slottet Christinehof besöktes helt kort och utan invändig inspektion. Jag var en dag för tidigt, idag den 14 maj öppnas slottet. Även kyrkan i Andrarum besöktes, ingen turistresa utan kyrkor. Den befann sig på en brant backe med fin utsikt men inte vågade jag åka på cykeln nedför, det hade kunnat sluta illa med min mommo-cykel. Fortsatt färd mot Sillaröd men hu för vilken seg uppförsbacke som aldrig tog slut och till på köpet motvind. Regn hotade också och senare på eftermiddagen och kvällen kom regnskurar. Inget väder för cykelfärd då.
Idag får jag låna en bil och då blir det färd lite längre bort. Först skall Brösarps backar synas, någon cykelfärd uppför dessa mycket sega backar blir det inte med den växellösa cykel jag har till mitt förfogande. I stället blir det till att gasa och tuta. Tut, tut idag, inget pling, pling.
Här cyklade jag förbi, Agusa stugan. Inget privat boende här utan en förening håller på med renovering och återställande.
Bilderna är från min mobil och inte från min systemkamera eftersom jag då fotograferar i RAW vilket fordrar ”framkallning” något jag helst gör på stora skärmen hemma.
Christinehof slott besöktes, dock en dag för tidigt eftersom det öppnar idag lördagen den 14 maj. Lummigt och grönt runt om.
Andrarums kyrka som befinner sig på en hög backen. Tyvärr stängd så det blev ingen titt inomhus. Så är det ofta med kyrkor. Många gånger är de stängde och därmed går man kanske miste om en fin och intressnant interiör.
7 kommentarer
kalle
https://www.youtube.com/watch?v=9dusWn3LDQE
kalle
de va ju denna jag tänkte på
https://www.youtube.com/watch?v=BrpBLvJhkEw
Per
Jo, det är en idyll på många sätt. Men blåsigt, så blåsigt idag lördag! Hatten höll på att flyga till sjöss.
Och så härliga skånskan, icke att förglömma. Den är lite speciell.
annepauline
Vilket härligt ställe du är på! År det en jordkällare det som är längst fram på översta bilden?
Det verkar rentav mysigt att bli väckt av morgontidiga tuppar som gal…kanske inte jämt och ständigt dock, haha.
Grönskan verkar vara en bra bit på väg, skiljer väl tre veckor mot här skulle jag tro.
Skånska är inte helt lätt att förstå alla gånger. Finns dialekter även där som det är svårt att hänga med i.
Synd är det att kyrkorna är stängda. Jag tänker direkt på rysskyrkan i Vasa som du absolut borde få se invändigt. Jag hade nog en ren tur den gången den råkade vara öppen och en tjej satt där och villigt berättade om kyrkan och högmässorna som hålls där. Det var en upplevelse.
Per
Visst är det ett härligt landskap här men också människorna, jag gillar språket även om det finns dialekter som är mera svårbegripliga. Men så är det med alla språk och landsändor. Tupparna försov sig i morse, först halv sex väcktes jag och då var de inte helt galgalna, mera dämpade. Eller så vaknade jag inte där vid 3–4-tiden när de sätter i gång.
Ortodoxa kyrkan på Kaserntorget står på min bucket list! Kanske i sommar?
På tal om härliga ställen här besökte jag på förmiddagen Café Kagan. Vilket annorlunda och trevligt café samt byggbutik som saluförde gamla artiklar. Ägaren kunde två svärord på finska samt ”pappret är slut”. Det kunde vara bra att kunna om man är på resa i Finland, menade han.
http://www.fargfranforr.nu/
annepauline
Nu har jag kollat runt i webbshopen fargfranforr. Vilka mysiga grejer de säljer! Det var många nostalgiprylar. Du kan ju gissa att jag blev sugen på att klicka hem några grejer, eller ganska många…
Per
Jag har själv inte kollat sortimentet på deras hemsida men jag hittade gångjärn som jag köpte i butiken. De har verkligen mycket att välja på för den som gillar retro, nostalgi och renoveringar av gamla hus, möbler mm