Musiken då?

Musiken var en del, naturen en annan men mest var det människorna som levde med i rytm och ton, gemenskap och särdrag, skogens doft och forsens närvaro.

Något riktigt stort dragplåster hade inte Urkult i år även om vi har namn på listan som platsar bland de välkända i kungariket. Jag tänker på artister som Merit Hemmingson, Amason, Väärt och Goat.

Merit Hemmingson spelade på lördagskvällen och hennes välkända sound gick inte att ta miste på. Hon satt bakom sin hammondorgel och plirade ut över publiken medan hon lät tonerna strömma ut över folket som andäktigt lyssnade. Till sin hjälp hade hon också en duktig mansperson på trummor. Tyvärr har jag i skrivande stund inget namn på honom.

Det var en fin upplevelse att få höra Merit live efter alla dessa år då jag köpte hennes LP:n på 70- 80-talen. Ta bara en sådan låt som ”Allt Under Himmelens Fäste” som jag spelade mången gång den tiden när jag fått min första skivspelare.

Tyvärr spelade hon vid samma tidpunkt som Brincadeira uppträdde vid Församlingshemmet varför jag blev tvungen att dela på upplevelserna. Brincadeiras trum- och dansuppvisningar var en av de stora händelserna på Urkult. De inledde tillsammans med Cirkus Nord på Eldnatten då de lät trummorna mäktigt dåna över festpubliken. På fredagen körde de en spontan-show utanför ingången till festplatsen och på lördagkväll uppträdde de som sagt vid Församlingshemmet där jag för övrigt intog frukost varje morgon.

Brincadeira är en samling spanska ungdomar som med trummor av olika slag och med en rörlig show och mycket improvisation bjöd på en underbar föreställning. Spelglädjen och uppfinningsrikedomen var det inte att ta fel på. Jag kommer att sammanställa en video längre fram som ni kommer att få se. Jag gillar verkligen denna typ av underhållning.

Leilia var en annan spansk grupp och de sjöng sånger från Galicien. Vacker stämsång och fina rytmer även om de inte hade några instrument. De bar vackra känningar som ni kommer att få se i annan video längre fram.

Mittfolk är en svensk grupp med ungdomar från Västernorrland som spelar musik med rötter i den Västnorrländska folkmusiken. Besättningen byts ut vart efter. Jag har sett dem några gånger tidigare och varje gång blev jag tvungen att stanna tills sista tonen klingat ut. Mycket duktiga spelmän och –kvinnor. Även denna gång spelade de helt fenomenalt. Här en video (filmad av Magnus Andersson) från årets Urkult där de spelar Gubben Garberg. Något skymtar också jag i publiken för den som hinner med.  Bl.a. fanns det en tjej som spelad följt som verkligen levde sig in musiken och gav järnet. Hon kunde knappt stå stilla i taktens välde. Jag skulle gärna se att de fick uppträda också här i Pampas vid tillfälle. Överhuvudtaget borde det bli betydligt större utbyte av musik, konst och kultur mellan Österbotten och Norrland. Det finns massor med fina artister och utövare som borde få komma fram. Jag vet inte vem jag borde anbelanga.

Mahotella Queens från Sydafrika var en frisk fläkt som bjöd på både sväng och medryckande sång. Lägg därtill att två av damerna var över 70 år. Det fanns ännu en annan kvinna i samma ålder men hon fick ersättas av en ung förmåga därför att läkaren förbjöd henne att flyga så långt. Jebo är ett ord som de ville att vi skulle säga. Jebo betyder ungefär något som ”ja visst, så klart”, om jag inte minns fel. I alla fall gick det ut på att vara positiv till det goda som sker och inte vara rädd för att delta i den glädje och puls som trots allt ändå finns.

Amason och Väärt är två grupper som jag gärna lyssnar till flera gånger. Speciellt Väärt fick mig att stanna till därför att sångaren berättade mellan låtarna om bakgrunden och historien kring låtarna. T.ex. låten Surkas  som handlar om en laestadiansk flicka som mobbades i skolan p.g.a. att hon var annorlunda. Texterna handlar ofta om livet i Norrbotten.

Det fanns ett 30-tal artister och de flesta var i mina öron njutbara om än många okända. Det är det som är en av poängerna med Urkult, att stifta bekantskap med okänd musik. Jag samtalade vid en frukost med en dam från Sollefteå och hon tyckte att Urkult är som ett smörgåsbord som bjuder på sådant man inte visste att man tycker om. Så sant! Hon var intensiv och skulle vidare med att tolka för gruppen Leilia eftersom hon kunde spanska, född i Buenos Aires som hon var.

Jag vill också nämna gruppen Basco som spelade medryckande musik och Aurelia Dey som spelade sist på fredagen vid midnatt. Det fanns flera som jag lyssnade till och som jag verkligen uppskattade, t.ex. trion Irmelin med sin fina stämsång men någonstans måste jag sätta punkt.

En video har jag släppt på YouTube och den finns här nedan. Det är Goat som spelar en märklig, suggestiv, mystisk musik. Medlemmarna är maskerade och ingen vet deras identitet. Lite som Lordi men i snyggare förpackning och en musik som tilltalar mig. Takten var drivande och ljudmattan hypnotisk medan dansen som de två sångerskorna utförde var närmast rituell. I videon finns också en show med eldkonst som en man utförde till musik av Goat. Fullmånen lyckades jag också få med på ett hörn. Fullmåne vid Nämforsen i begynnande sensommar, eld och rytm, då är det Urkult!

Annonser

2 thoughts on “Musiken då?”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s