-
Språkligt ofog
Det är ett ofog! Ett ofog, att så fort språkliga svårigheter uppstår, även små sådana, mellan de nordiska språken så övergår kontrahenterna till engelska. Detta gäller inte minst i republiken mellan svenska och finska. Hur ofta har det inte hänt att jag i samspråk med en finsktalande medborgare, oftast en yngre person, plötsligt pratar engelska. Båda har vi skrala kunskaper i varandras språk men med lite vilja hade vi klarat av att kommunicera med varandra på nationalspråken i vårt land. Jag läste en artikel i Huvudstadsbladet (Förstår ni inte vad jag säger, danskar?) där förhållandet mellan danska och svenska behandlades. Inte helt oväntat dök problemet med engelskan i nordiska sammanhang…
-
Språk
Vi var idag ett tiotal krigare som satt på skolbänken några timmar för att lära språk. Det räcker alltså inte med kvällskurs i spanska för min del utan nu gäller det också att förkovra sig i det andra inhemska språket på arbetstid. Det är bara att tacka och ta emot. Låt mig säga att det inte är en traditionell kurs där det pluggas grammatik och övas diverse allmänna fraser utan utbildningen är mera koncentrerad på facktermer och kommunikation inom företaget där det finns en svensk enhet och finsk enhet. I Saltgruvan är de flesta svenskspråkiga medan våra kollegor i nordost är finskspråkiga. Visst finns det många i Saltgruvan som kan…
-
Danska utflykter på nätet
Alltså, nätet är fantastiskt! Låter det nördigt, är jag ett teknikfreak eller allmänt naiv och lättpåverkad? Jag tror inte det, jag som skulle kunna vara utan både Internet och TV men rätt använd är nätet fantastiskt, vill jag påstå. Har ni hört talas om dr.nu? Nej jag kunde tro det. De flesta av er vet inte vad det är. Men om jag nämner Arena från republiken och SVT Play och TV4 Play från kungariket, går det då upp en talgdank vad det handlar om? Nämligen att man kan se TV-program i efterskott via nätet. Dr.nu är Danmarks motsvarighet för Danmarks Radio och TV. Här finns en programserie som heter ”Gintberg…
-
Stum
I vissa nedförsbackar höll jag lite överhastighet men inget farligt, inom marginalerna skulle jag tro. Men jag styrde också Brunte framåt längs pulsådern i landskapet utan förarbevis i fickan. Det låg hemma i skannern. Tur att inga blåpojkar ville se licensen. Värre var att jag utövade min olagliga favoritsport i provinshuvudstaden ett par gånger. Jag kunde bara inte låta bli. Jag tror att jag skrivit om den innan så då låter jag bli att upprepa mig denna gång. En annan som utövade sportsliga aktiviteter mitt på salutorget var en skidlöpare i full mundering med skidor (inte rullskidor) på fötterna. Vi har fortfarande ingen snö, tack och lov, men tydligen går…