Konstvägen Sju Älvar, en Buddha och ristningar i sten

Har man missat färjan i Holmsund och tvingats gå brandvakt i väntan på nästa avgång måste man rimligtvis uppmärksamma en märklig installation alldeles nära färjeteminalen ut mot havet. För att se denna märkvärdighet, som är ett konstverk, behöver man naturligtvis inte gå brandvakt utan den observante resenären lägger säkert också märke till ”Plats Nord 63 ° 40,´8 Ost 20 ° 20,´6”. Så heter konstverket som ingår i projektet Konstvägen Sju Älvar.

De sju älvarna är Vindelälven, Umeälven, Öreälven, Lögdeälven, Gideälven, Ångermanälven och längst uppe i fjällvärlden når man Saxälven. På tretton olika ställen längs vägen från Holmsund i öster till Borgafjäll i väster finns konstverk utplacerad. Till stor del är väg 92 huvudstråket.

I september när jag var på hemväg efter min road trip i Norrland körde jag längs väg 92 och stannade då till vid några av konstverken och tog bilder. Tyvärr var jag då inte upplyst och missade ett par konstverk som jag lätt hade kunnat se. Å andra sidan kan det vara skäl att inte ta med alla konstverk i detta inlägg utan istället göra ett till inlägg längre fram i tiden. I detta nu har jag bilder på sju av konstverken. Till detta plussar jag också på två andra sevärdheter, nämligen hällristningarna i Norrfors strax utanför Umeå och Buddha-templet i Fredrika.

Tanken är att om man har gott om tid på väg till eller från fjällvärlden så kan man stanna till vid dessa konstverk (eller något av dem) och begrunda dem en stund och förhoppningsvis något piggare köra vidare. En liten paus här och där.

Here we go! (Klicka gärna på bilderna för större format!)

Holmsund

“Plats Nord 63 ° 40,´8 Ost 20 ° 20,´6” av Mats Caldeborg.  – Vad de olika konstverken föreställer och tankarna kring dessa konstverk finner ni i en länk längre ned. Det jag minns från fotograferingstillfället var stormen som rev och slet i konsten enligt konstens alla regler. Jag steg inte ens ut ur bilen. Platsen är Holmsund, nära färjeterminalen. Ett sjömärke eller något annat? Fritt fram för egna funderingar. – Skall jag säga vad jag tycker så är P-skylten malplacerad!

Norrfors

Detta är hällristningar vid Norrfors ca. 14 km nordväst om Umeå längs med väg 92. Jag bodde ett tidevarv nära dessa hällristningar men då var de inte upptäckta. Först 1984 sågs de av människor i modern tid. Vad hällristningarna föreställer och varför de gjordes kan diskuteras men jag har förslag att man märkte ut och fördelade fångstplaster och fångst av fisk och älg för 4-5000 år sedan. En spekulation så god som någon annan. Nära Umeå om man har en stund att slå ihjäl. Dessa hällristningar ingår inte i Konstväg Sju Älvar.

Umeå

Enkelt att ta sig ut till hällristningarna på välbyggda ramper.

Nästa hållplats är konstverket ”Hägring” av Kent Karlsson. En glaskyrka ute på en myr men fullt synlig från väg 92. 14 km väster om Vännes. Jag skulle gärna ta bilder av denna när dimma sänker sig över myren.

Balsjö

”Oh du härliga land” av Mattias Baudin och Linda Baudin. Plats: 5 km väster om Bjurholm i byn Balsjö. Uppe på stolparna finns figurer som förmedlar historier från Balsjö.

Som denna gumma på väg med sina mjölkspannar.

Bjurholm

”Vägabstraktion” av Jacob Dahlgren. Ett konstverk som också skall synas på natten eftersom det är reflekterande. Finns där Lögdeälven korsar väg 92. En utmärkt rastplats dessutom.

Fredrika

Strax efter Fredrika mot Åsele finns för nordiska förhållanden något så ovanligt som ett tempel för Buddha. Följdriktigt heter stället också Buddhararam. I alla fall en början till tempel. Två präktiga statyer, den ena smärt och smal, den andra mera rundnätt, sitter och står uppe på ett berg med fin utsikt runtom. Aktiviteter ser ut att ha ägt rum under sommaren med tanke på flaggor, prydnader och blommor som fanns här och var. En meditationsstig finns också för den hugade. Hur många Fredrikabor som är buddister låter jag vara osagt men visst kan det dra en och annan turist till bygden.

Fredrika

Här sitter Buddha själv förnöjsamt grunnande. Tak över huvudet har han i alla fall även om det kan bli kallt på vintern. Detta tempel är inte en del av Konstvägen Sju älvar.

Fortsätter man 6 km väster om Fredrika till sjön Skinnmudselet kommer man till konstverket ”Poem för imaginär älv” av Sigurdur Gudmundsson. Kanske det konstverk som jag tycker är snyggast av alla de jag sett utmed konstvägen. Renhorn i brons 3 meter högt som reser sig mot skyn från en sten ute i sjön.

”Nybyggarkvinnan” av Anne-Karin Furunes finns placerad 32 km väster om Åsele nära byn Varpsjö. Ett ganska fyndigt konstverk som är gjort av en konvex plåt med hål i olika storlek borrade och med en bakgrunda av rostig plåt. Detta tillsammans blir en bild av en kvinna. Bilden är alltså inte målad. Tyvärr hade någon lämnat skräp och sopor bakom konstverket vilket är beklagligt.

Ett öga. Jag blir nästan yr i blicken genom att detaljstudera Nybyggarkvinnan.

Till sist har vi ”Himmlamöte” av Solfrid Mortensen. Detta konstverk besökte jag inte i år utan 2016. Finns 55 km väster om Dorotea och 5 km väster om byn Högland. En fjällvråk lär ha sin del i namnets tillkomst.

Det är lätt att susa förbi dessa konstverk men vet man om dem och är uppmärksam så hittar man de ändå ganska lätt. Eftersom jag har bongat sju av dessa så kan jag inte låta bli att hitta även återstående sex konstverk. Förhoppningsvis nästa sommar. Alltid något att se som man inte trodde fanns.


Konstvägen Sju Älvar – Närmare beskrivning av konstverken

När Buddha kom till byn – Aftonbladet (2006)

Norrfors – med bl.a. hällristningarna

Gå brandvakt

En tur i Björnlandet utan björnar på lur

När jag igår skulle checka ut från boendet i Fredrika vid tiotiden på förmiddagen var gubben försvunnen. Hotellet totalt tomt och vidöppet. Vem som helst hade kunnat gå in och sno vad som helst. Ett par av de tyska gästerna försökte hjälpa till och nå honom per telefon men inget svar. – Förresten, konstig, tysk dialekt de pratade. – Även jag ringde. Det var bara sätta sig i soffan i reception och titta på morgon-tv.  Ingen stress här inte. Kanske var han hos hälsovården och spolade upp öronen?

Efter 35 minuter dök han upp och förklarade att betalningen var redan gjord via Booking.com. Oj, det var en nyhet för mig men han visade mig transaktionen på papper och var det okej för honom var det okej för mig.

Sedan blev det färd mot Börnlandets nationalpark på grusvägar i regnet. Oj, så smutsig Bettan blev! Som tur var upphörde regnet precis när jag anlände till Björnlandet så det var bara att byta lite kläder, greppa kameran och ge sig iväg.

Jag tror bilderna nedanför får visa lite hur det såg ut på Angsjöleden på 3,7 km som jag gick. Min motionsapp visade dock 4,2 km så där fanns en diff. Leden var mestadels lätt att gå, spångade på sina ställen och tydligt utmärkt. Sydväst om sjön finns dock en brant stigning bland stenar vilket gör att man får lämna stilettklackarna hemma. Den som har sådana. Rejäla skor behövs.

En övernattningskoja med fyra bäddplatser och madrasser passerades. Vissa kokkärl finns. Snyggt och städat. Färdigt kluven ved väntade och bara några tiotal meter till sjöstranden. Bara att dyka i. Själv hade jag inga badbyxor med utan jag hade fått simma näck. Det gjorde jag inte och tur var det; ett par med pudel dök upp strax efteråt. De hade nog trott att det var Näcken och pudeln hade väl svimmat? Pudeln hade därefter inte mycket på stigen att göra för jag tvivlar starkt på att den klarat stigningen senare men fram till kojan var det lätt att gå.

Själv flåsade jag lite men hade ändå inga större problem att ta mig fram i branten trots att det nästan krävdes fyrhjulsdrift på några ställen. Fin utsikt när man väl kom upp.

Skogen är mycket gammal och har brunnit vid flera tillfällen. Jag tyckte jag såg förkolnad ved och kolbitar här och var. Dock inte innevarande sommars bränder utan långt tillbaka i tiden.

En fin vandring att gå, den kortaste och lämplig för en amatör som jag. Det finns längre leder.

Sedan bar det av mot Umeå via Karlsbäck men det är en annan historia. I Umeå tog jag in på Hotell Elite Mimer. En viss skillnad på standarden om man säger som så. Men Fredrika Jakt och Fiskecamp har sin charm som inte ett storhotell kan uppbringa. Och ägaren, Helmut, var en trevlig typ. Inte så pratsam men han andades förtroende och gemyt. Såja, detta var måndagen och idag tisdag bär det av över Kvarken med lyxångaren Wasa Express.


Björnlandets nationalpark

Nordiskt Jakt och Fiske 

Fredrika Hotell Jakt & Fiskecamp 

Hotellvärden själv står som trästaty i baren. Jakt är förmodligen ett stort intresse.

Här har vi själva hotellet. På andra sidan gatan fanns några lägenheter.

Detta är det första som möter en vid entre Angsjö, Björnlandet.

Här blir det lätt att gå! Till att börja med. En kort bit var anpassad för rullstolsburna.

Sedan blev det delvis spångad vandring genom olika typ av terräng.

Övernattningskojan vid Angsjön.

Nära till sjön vid kojan. Perfekt för en övernattning.

Från kojan syntes berget på andra sidan sjön som skulle bestigas.

Snygg utsikt där uppe

Lite brant på sina ställen men framkomligt

Inga björnar syntes till trots att det var Björnlandet. Däremot fanns det sådana konstiga typer. Undrar om de är farliga?

Tillbaka vid Entre Angsjön fick jag ta del av en konstutställning där elever i Fredrikaskolan föreställde sig 1500-talet.

 

Ett första livstecken efter Urkult

Så är jag åter på fötter efter 12 timmars sömn sedan igår, söndag eftermiddag. Det blev alltför litet sovit under Urkult, som vanligt. Just nu befinner jag mig på Fredrika Jakt o Fiske camp men det är Urkult som det finns en massa att skriva om. Det blir i kommande inlägg för jag behöver tid för att sortera och formulera.

Jag kom till Näsåker på torsdag förmiddag och checkade in på Näsåkers camping. Det blev min vanliga plats under tallarna och det är jag glad för. Känner mig hemma där. Sedan blev det Urkult till 100 % men det får vi återkomma till.

Vädret var helt ok, inte alls lika kallt som ifjol. Tvärtom var det riktigt svettigt, främst torsdag. På torsdag kväll kom dock ett kraftigt åskväder över Näsåker. Regnet det öste ned och blixtarna avlöste varandra. Det dröjde dock inte länge förrän åskan försvann och vi kunde fortsätta med Urkult och inledningen vid midnatt, Eldnatten, som denna gång fick ersätta elden med annat mera modernt.

Söndag bjöd också på lätt regn mitt åt dagen men jag hade då hunnit riva tältet så det var lugnt. Regnet fortsatte hela söndagen på min färd mot Fredrika där jag skulle sova följande natt, Fredrika Jakt och Fiskecamp.

Där fick jag ett av de mest spartanskt möblerade rum jag upplevt. Två sängar, en golvlampa och liten TV i ena hörnet. That´s it. Detta rum var säkert tänkt för att sova, duscha i och sedan ut och jaga älg och björn. Men det var rent och snyggt och hotellvärden hjälpte gärna till med att hitta en stol till mitt rum, som inte heller hade något fönster förutom ett takfönster. Där kunde jag höra regnet smattra. Ingen fara, jag sov ändå bort söndagskvällen.

Det finns lite olika typer av boende på stället och mitt boende var billigt men hade eget badrum och frukost ingick. Frukosten var förresten alldeles utmärkt. Värden var mycket sympatisk och ville allt väl så trots rummets enkelhet så kan jag rekommendera stället. Han hade förresten en propp i örat så han hörde dåligt men det skulle han fixa.

Vad denna måndag har i sitt sköte får vi se. Regnet ställer till det för jag hade tänkt besöka Björnlandets nationalpark och ta en runda där. Förhoppningsvis upphör regnet.

Detta var mitt hem under Urkult. Fler bilder än så blir det inte för  uppladdningen  på hotellets internetanslutning var inte det snabbaste.