-
Var finns den stora österbottniska emigrantromanen?
Jag har sedan i torsdags via Internet följt Littfest i Umeå, litteraturfestivalen för bokvänner och författare. Intressant på många sätt och vis men jag kan konstatera att så mycket intresse för detta evenemang har jag inte att jag skulle kosta på mig en resa till den riktiga Littfest när den sker nästa gång. Verkligt djupa diskussioner med författare och jag kunde ofta konstatera att de förmodligen skriver bättre än de talar och diskuterar. Men, det fanns ett par riktigt bra tillfällen som jag kanske kommer att berätta om i ett senare inlägg. – Egentligen passade denna form av Littfest mig riktigt bra. Littfest väckte en del tankar och en fråga…
-
Littfest i Umeå – jag deltar
Många är de evenemang som fått ställas in detta år som pandemin pågått. Konserter, utställningar, mässor, festivaler, resor och mycket annat. Inget har varit sig likt och detta fortsätter till synes utan ände. Det talas om ljuset i tunneln som också kan vara loket som kommer ångande. Det kan vara både ett och flera tåg som kommer innan vi ser det riktiga ljuset i tunneln. Ifjol ställdes Littfest i Umeå in. Littfest är en festival för litteratur och läsande med många programpunkter, diskussioner och händelser. Jag har själv aldrig deltagit trots att jag är intresserad av böcker och litteratur i olika former men i år gör jag slag i saken.…
-
Glück, kan det vara något?
Häromdagen blev det klart vem som fick Nobels fredspris 2020, nämligen Världslivsmedelsprogrammet (WFP). Ett bra val eftersom mat är en första förutsättning för nöjda människor och fredlig samexistens. På många ställen på vår jord finns fortfarande svält och inte minst i krigshärjade områden är detta ett gissel och ett sätt att bekämpa en befolkning. Förstör skördar, hindra att mat kommer fram och driv folk på flykt. Då kan WFP vara den enda räddningen. Ett annat aktuellt Nobelpris är det i kemi. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna delar på årets Nobelpris i kemi för den så kallade gensaxen. Grensaxen Crispr vet jag ingenting om men det är något som är till…
-
En ny författare för mig, Arto Paasilinna
I morse läste jag ut den sista av min tre Arto Paasilinna-böcker. Eller rättare sagt, den ena är ljudbok som jag fått av en bekant och ävenledes bloggläsare. De tre böckerna är ”De oanständiga profeterna i Tibet” (2014), ”hoppsan, jag är död!” (2001) och ”Den ljuva giftkokerskan” (1993). Jag menar mig därmed fått ett något så när grepp om Paasilinnas böcker om än begränsat. Det är flera som rekommenderat AP och diger är hans produktion även om allt inte är översatt till svenska. Humor och fantasi präglar hans böcker och mången dråplig historia lyckas han framställa. Dock måste jag säga att AP inte fullt ut är min typ av författare.…
-
Att förstå en annan människa, en litterär utveckling?
Den överblivna rulltårtan har inte vållat mig något större bekymmer. Visst är rulltårta god, speciellt salig mors drömtårta. Himmelsk! – Inte ville jag att min nyligen inköpta rulltårta skulle förfaras p.g.a. av att jag inte är något kakmonster. Som tur är fyllde sister Jane år, hon på andra sidan landsvägen. Hon fick den. Så var det med det! Jag läste idag i Vasabladet att människor som läser skönlitteratur har större förmåga att förstå andra människor. Så påstod en skribent i en liten artikel på kultursidan. Som stöd för detta påstående har det gjorts undersökningar och experiment i USA. Med skönlitteratur menas seriös sådan och inte kiosklitteratur som mest är till…
-
Äntligen – Varsågoda!
Jag gjorde en runda i den lokala köpladan. Ut kom jag med sex ägg. Jag betalade hönsbollarna i kassan. Tjejen i kassan höstade in pengarna och tillbaka fick jag växel, kvitto och Varsågoda! Jag hejdade mig ett ögonblick och frågade: ”Varsågoda? Heter det inte varsågod när det gäller en person?” Tösen blev kanske förvånad över frågan. Hon sa att så har hon alltid sagt. Kanske det är hennes dialekt? – Lite yrvaken såg hon ut, nästan ursäktande. Men det behövde hon inte vara, ursäktande. Så kanske det är, att det finns en dialekt som säger Varsågoda i singularis. Jag har nämligen hört andra med samma ordsväng. Som en slags hövlighetsform? Men…