Allehanda

Påskbrasor och stenkyrkan

20 april, 2014 / 14 Kommentarer

Trots gårdagens (påsklördag) hårda vind kunde påskbrasor ändå tändas på de flesta ställen som det annonserats. Visserligen fanns det ingen snö kvar som kunde skydda vid eventuell spridning av elden men vad jag vet skedde ingen olycka i landskapet förorsakat av påskbrasor.

Själv besökte jag två påskbrasor tillsammans med min granne fåraherden samt sister Jane och svåger. Vid Hellnäs sund hade den nybildade boendeföreningen fixat till en brasa och i byn hade Malaktgård även de en stor brasa. Båda brasorna brann friskt och som tur var tändes de med en timmes mellanrum så vi kunde se båda.

Till påskbrasan hör också korvgrillning. Sister Jane bjöd på mat en stund innan så vi var ganska så mätta varför det bara blev en korv på vardera stället. Normalt hade jag nog tagit två. Sister bjöd på bakad potatis och memma men för egen del avstod jag memman. Jag kan inte kalla det en maträtt för en vit man, liksom jag inte heller gillar lutfisk. Sister visste det och hade också ett alternativ för mig, nämligen bärsoppa med vispgrädde. Mums! Vi blev alltså väl födda igår kväll.

Vid Malaktgård finns det ett stort flyttblock med en höjd av 18 meter. En rätt stor stenbumling med andra ord. Jag gick ned till stranden för att fotografera storstenen som också kallas Stenkyrkan eller Degerstenen och träffade där två flickor. Jag vet inte i vilken ålder de var men jag skulle tro att de var i yngre tonåren eller något sådant. Jag började prata med dem och berättade att när jag var barn brukade vi bada vid detta ställe. Då såg det annorlunda ut men stenen var densamma. Det är ganska långgrunt vid detta ställe och vid lågvatten blottades stora ytor av den hårda lerbottnen. En bit från storstenen fanns en sommarstuga med finska ägare och där fanns också barn. Vi träffade dem aldrig men jag minns att vi brukade skriva meddelanden till dem i leran och nästa dag hade de svarat. Den tidens chatt på Internet.

Påskbrasor är annars mest förekommande här i Pampas men lär också finnas på sina ställen i Göteborgs skärgård. Om de finns på andra ställen i republiken vet jag inte men därom vet kanske läsare av denna blogg?

påskbrasa hellnäs
Påskbrasan vid Hellnäs sund
påskbrasa malaktgård
Här tar brasan vid Malaktgård sin början.
stenkyrkan oxkangar
Stenkyrkan i Malakton. Jag känner då ingen som bestigit denna stora sten.

Du kanske också gillar

Den perfekta novemberbilden

27 november, 2018

14 kommentarer

    • PJN

      21 april, 2014 kl. 09:34 Svara

      Det händer men själv köper jag inte det traditionella rågbrödet med hål i mitten. Jag är ett stort fan av Andreas Knips GI-semla så den äter jag mest. Där ingår kanske också lite rågmjöl. Dock ingen sirap.

    • PJN

      21 april, 2014 kl. 11:37 Svara

      Nej, jag menar att jag köper mest mitt matbröd som bakas i Kvevlax. Det finns dock många goda bröd, bäst tycker jag om riktigt grovt bröd, typ tyskt, men det finns inte så mycket av här.

      • Erik Forsling

        24 april, 2014 kl. 04:48 Svara

        ”… bäst tycker jag om riktigt grovt bröd, typ tyskt, men det finns inte så mycket av här.” Jag vet inte om vi tänker på samma brödtyp, men jag ser framför mig det där grova härliga svarta fullkornsbrödet – ibland med solrosfrön, e.dyl. i – som brukar säljas i tunna skivor. Man blir snabbt mätt på en, två eller maximum tre skivor, med pålägg. Inbillar mig att du skrivit att du ibland gör inköp på köpladan (som du skriver) Lidl, eller kanske har jag bara tolkat det som Lidl. Där finns ju riktigt gott tyskt grovt fullkornsbröd – om inte sortimentet skiljer sig mellan en republik och en monarki. Som i kronärtskockefrågan, som jag aldrig kan släppa.

        Eftersom jag älskar karantänen bifogar jag länkar som exempel:
        http://joche.se/kategori/mat-och-dryck/ – inlägget 18/9 – 10 ”Tysk frukost”.
        http://blogg.lauritzson.com/2009/01/frskjutet-dygn.html – ännu äldre.
        Vill understryka att jag INTE är en reklampelare för den tyska varuhuskedjan. Tänkte bara att produkterna från brödhyllan kanske är bekanta, om du tänker efter.

        Det där brödet är också gott att inmundiga med kniv och gaffel, som underlägg till en mindre portion mat. Det är stabilt, och blir inte till en enda sockrad vetemjölssmet på tallriken. Ost, sill, potatis och kanske någon geggamoja (”röra”) med något ovanpå. Dill kanske. Och en ägghalva vid sidan av. Eller som bas för entrésnittar på en liten fest, istället för (eller tillsammans med toastsnittar och ”ostkex”). Små bitar med klet, löjrom och en olivstackare spetsad på en tandpetare, t.ex. Kanske en ansjovisinläggning av skarpsill? Eller varför inte äkta ansjovisar i form av sardeller – mums, men salt. Sedan finns det ju inläggningar av äkta sardin också. En stor oreda det där med fiskarterna och inläggningarna.

        Själv har jag återgått till att baka mitt eget bröd. Enklast möjliga, vatten/mjölk, jäst, olja och vetemjöl, men inte ett sockerkorn!

        Undantag är som t.ex. när min lillebror och jag för en tid sedan företog en halvlång resa inom riket för att deltaga i en minnesgudstjänst. Han körde t.o.r., naturligtvis!, och jag köpte i förebyggande syfte mjukt tunnbröd och gjorde ett antal tunnbrödsrullar a la morsan. På vägen hem berömde faktiskt min bror mig för initiativet. Tunnbrödsrullar, helst kylsåpskalla är mums för Måns. Smör, ost, skinka/korv i tunna skivor, isbergssallad + ev annat; hårt rullat. För bilresan delat i lagom längder i en låda. Plockmat. Såväl mättnad som terapi. Och ingen trafikfara.

        Nu har jag spårat ur totalt, medan jag lyssnar på den nattradio som börjar gå mot gryningsradio. Men dagen har varit intensiv, och jag tycker att jag förtjänat min natt.

        Summering. Mina egentligen två ärenden var:
        1. En sedvanlig forslinsk tvårading om det mörka brödet.
        2. Ett konstaterande att jag snarast måste skicka en länk till min vägg-, stenbumlings- och bergväggsklättrande Herr Son nr 2 i Stavanger. Men nu tycks ju någon redan ha besegrat denna monstersten. Men den torde inte vara ointressant för det. Du får väl skicka en vägbeskrivning till er badstrand!

        • PJN

          24 april, 2014 kl. 21:48 Svara

          Lidl finns i provinshuvudstaden men det är sällan jag är där på inköp. I början när de etablerade sig besökte jag dem ganska ofta, just o syfte att hitta grovt, tyskt bröd men med åren tycker jag att deras utbud har blivit alltmer finländskt. Detta gäller också brödet. Kanske det beror på att efterfrågan är begränsad vad gäller brödet?

          Jag saknar tiden i Malmö när man på eftermiddagen kunde få äkta tyskt bröd bakat natten innan. Sådant finns inte här utan det är nog produkter med ganska så mycket konserveringsmedel i, skulle jag tro.

          Det du sedan beskriver låter ju som danska smörrebröd. Samma där, jag saknar tiden i Malmö när jag ibland blev bjudna på smörrebörd av en dansk vän. Dyrlægens natmad var en favorit. http://www.rogilds.dk/index.asp?rec=284

  • wesber

    22 april, 2014 kl. 07:12 Svara

    Memma får då vara för min del, en sväljning och sen kväljer det mig. Däremot känner jag en som bestigit stenkyrkan i Malakton, det var toppen när man tog cykeln och trampade dit o simmade. Kneget väntar hejs svejs.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »