Allehanda

Äntligen – Varsågoda!

Jag gjorde en runda i den lokala köpladan. Ut kom jag med sex ägg. Jag betalade hönsbollarna i kassan. Tjejen i kassan höstade in pengarna och tillbaka fick jag växel, kvitto och Varsågoda! Jag hejdade mig ett ögonblick och frågade: ”Varsågoda? Heter det inte varsågod när det gäller en person?” Tösen blev kanske förvånad över frågan. Hon sa att så har hon alltid sagt. Kanske det är hennes dialekt? – Lite yrvaken såg hon ut, nästan ursäktande. Men det behövde hon inte vara, ursäktande.

Så kanske det är, att det finns en dialekt som säger Varsågoda i singularis. Jag har nämligen hört andra med samma ordsväng. Som en slags hövlighetsform? Men i mina öron känns det avigt.

I mina öron känns, om inte avigt, så ovanligt med vers från årets Nobelpristagare i litteratur, Tomas Tranströmer. Äntligen, äntligen suckar de invigda och där står jag som en slaknande flagga. Jodå, jag känner namnet och vet att han är en gudom bland de troende.

Naturligtvis sökte jag upp några av hans dikter på nätet och förstod inte mycket. Han är djup, även om det påstås i kvällens dumburk att han är enkel att läsa. Säkert är han en ordets mästare, värd sitt pris, men jag, enkel gruvarbetare, förstår Dan Andersson bättre. ”Stjärnorna stampar i spiltorna” må fascinera den högre poesins tillbedjare men jag nöjer mig med en strof av Dan innan jag söker mig till bingen för natten. Kanske vaknar jag som en fallskärmshoppare ur drömmen och förstår mera en dag?

———-
Då sova vi alla på granris tungt
och drömma om bleka mör
och snarka och vända oss manligt och lugnt,
medan elden falnar och dör

ur ”Helgdagskväll i timmerkojan” av Dan Andersson

Poesi har knappast skrivits på denna trotjänare som fått gömma sig i ett hörn.

6 kommentarer

  • Maclindhe

    Äntligen! säger jag o menar det. Tranströmer är faktiskt en favoritpoet hos mig. Blev också lite nostalgisk av bilden på skrivmaskinen – jag hade en sådan, men med ornament och lull-lull i tonåren!

    • Chorizo

      Kanske det vore värt att utforska Tranströmer? Få se…

      Själv hade (har) jag en liknande manick av märket Mercedes. Borde placeras bredvid min stenkakegrammofon.

  • Lasse

    Gjorde en mycket kort visit på en av Tranströmers sidor som finns att läsa på nätet. Och man skall inte efter några sidor av dikter komma med alltför dömande ordalag av en nobelpristagare. Men imponerad av det jag läste, nej det blev jag nog inte. Har aldrig heller förstått mig på modern konst där hutlösa summor betalats för tavlor som t.o.m målats av apor och signerats med en känd konstnärs namn. De som hängt ut tavlorna har inte ens vetat vad som är upp och ner. Och samma sak är det nog med vissa författares dikter. En dikt av en författare vars namn jag ej vill namnge, började så här. Och göken sade. kukko kukko kukko.
    För att fortsätta sidan ner med enbart kukko kukko. Då undrar man nog hur en sådan man kan upphöjas till skyarna i vissa författarkretsar.
    Nils Ferlin och Dan Andersson de kallar jag för författare, de skrev i alla fall så en vanlig människa förstod. Men jag är ju bara en vanlig människa med ett vanligt yrke och borde väl nog inte få uttala mig om sånt so0m bara noblessen förstår!

    • Chorizo

      Ibland är konst och kultur ett mysterium och det är detta som gör mig nyfiken. Inte är det säkert att jag förstår allt men jag vill också veta varför det betalas stora summor för t.ex. ett dasslock på väggen, signerad av en känd konstnär. Skulle jag göra det samma blev jag utskrattad eller dumförklarad.

      Vad som är konst är en lika stor fråga som livet självt. Modern konst är jag nog intresserad av för oftast finns det en förklaring och en orsak bakom ett konstverk och just detta att få fram vad som egentligen menas kan vara ganska komplicerat men intressant. Men visst håller jag med om att ibland får man nog undra om det inte är lös en gök i knoppen på vissa konstnärer. Jag borde faktiskt skriva ett inlägg om min syn på konsten och framför allt konstutställningar.

      Dan Andersson är en av mina favoritförfattare. En annan är Henry Miller och han har en helt annan stil och kan vara svår att förstå tills man upptäcker att han är en ”naturmänniska” och ett stort barn på upptäcktsfärd i livet.

      Nåja, visst får även vanligt folk ifrågasätta konst, poesi och litteratur; det har jag aldrig ansett mig för enkel för. Det finns inga dumma frågor, bara dumma svar!

  • Maclindhe

    Det spännande med alla konstformer är väl att det finns friheten att välja det man tycker om. Tranströmer är en av de lyriker som är mest läst och omtyckt av både förståsigpåare och ’vanligt’ folk runt om i världen, därför känns det väldigt bra att han faktiskt fått priset.
    Jämför för allt i världen inte honom med en kladdande apa!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »