Klyven

Igår slog jag till och köpte en vedklyv för klabbar upp till 52 cm långa.

Efter åren som gått…

Efter åren som gått
Har jag lärt mig och förstått
Att där lyckan ska bo
Finns det kärlek, hopp och tro
För vi älskar varann
Och har det så bra
Och vi följer de orden jag sa:

Vi ska gå hand i hand genom livet du och jag

Ok, jag tar det på nytt. Jag föll nämligen omgående in i trallen av ovannämnda kända visa från 1960-talet när jag skrev de första orden: Efter åren som gått…

Nytt försök:

Efter åren som gått har jag samlat på mig ett antal klabbar som varit jobbiga att klyva med yxa. De har bara legat där och skräpat även om de är bästa tänkbara brännved att ladda spisen med. Ofta är det stor kvistar i klabbarna som gör att de är svårbearbetade.

Jag kollade runt bland utbudet i provinsen och hittade till slut Woodtec XW103 med en klyvkraft på 9 ton. Det borde räcka tyckte jag. Jodå, under den första sessionen med klyven idag så mötte den inte sin överman. Alla klabbarna fick ge sig, ibland med ett brak, och ikväll eldar jag hårt trä i spisen. Skön värme sprider sig i stugan.

En farlig maskin är det och i manualen som åtföljde klyven finns det 2 ½ A4-sidor med varningstext. Mycket kan hända och nykter bör man vara. Barn från 8 år får dock under uppsikt använda klyven.

Förhoppningsvis kommer klyven och jag att gå hand i hand resten av mitt liv.

vedklyv
Här i full action med klyven. Ett sant nöje att klyva ved med sådant hjälpmedel.

Höstbestyr

Just nu håller jag på att kapa ved i lämpliga längder som jag kärrar in i lidret. Jag har en ganska passlig vedkap som jag matar med klabbar om 1 meter. De grövre klabbarna sågar jag med Stihl, motorsågen alltså. Jag funderar på att köpa en eldriven vedklyv till vintern för att besegra dessa grova och kvistiga vedträn. Visst går det med klyvyxan men det kan vara nog så besvärligt.

Vintern närmar sig och då gäller det att ha ved att ta till när kölden kryper innanför skjortan. Än har vi inte haft köldgrader men snart är de här och biter en i kinden.

Just som jag höll på med vedkapningen kom jag att tänka på att vedspisen inne i stugan är sönder. En brännplåt har gått helt itu. Den måste fixas innan eldningssäsongen startar. Som tur är har vi i byn en expert som kan detta med vedeldade spisar. Jag ringde honom och han kom med reservdel ganska omgående. Han gjorde en liten undersökning och konstaterade att det fanns andra skador också och när jag fick ett bra pris på en utbytes spis som var genomgången och i fin form så beslöt jag att göra affär. Det gäller att vara bra rustad inför vintern, inte bara med ved utan också med en vedhälla i skick. Inom de närmasta dagarna monteras den och sedan är det bara att elda på av hjärtans lust.

Rönnbären på sister Janes tomt lyser röda och granna. Frågan är nu om det blir mycket eller lite snö är det är mycket rönnbär på höstkanten. Hmm, jag tror nog det är en planterad rönn av finare sort men vad gör det. Bär som bär, sura är de i alla fall.