Hembygd både här och där

Idag har jag varit lite kulturell av mig. Jag närvarade nämligen vid releasen av ”Orvas 2018” i Einars kafé på Kimo Bruk. Där hade Oravais hembygdsförening samlat årets skribenter för kaffe och obligatorisk gruppfoto.

Själv var det första gången jag besökte denna träff trots att jag vid något tillfälle tidigare också bidragit med skriverier till Orvas-publikationen. Orvas har som syfte att främst samla material och bilder från gamla Oravais kommun med omnejd som berättar om hur det var förr i världen, dagligt liv, föreningsverksamhet, arbete och fritid, personligheter och hembygd.

Jag har ännu bara skummat innehållet men mycket läsvärt verkar det finnas och det som ögonen föll först på var pärmbilden som är en verklig pärla föreställandes mjölnaren Helmer Siffrén på Kimo Bruks kvarn när han gjorde sin sista arbetsdag när kvarnen stängdes. Flera värdefulla dokumentärbilder av god kvalité finns i artikeln och fotografen 1979 var Håkan Eklund.

Själv bidrog jag med en text om byskolan i Oxkangar på 1950-talet.

Orvas är inte den enda årligt återkommande publikationen i Österbotten som beskriver hur det var förr i tiden. ”Rågens rike” är en annan likartad skrift och säkert finns det flera i vårt långsträckta landskap.

På Facebook följer jag en grupp som publicerar material och bilder från Västanfjället, Bjurbäck, Karlsbäck. m.m. – ett område i västra delen av Bjurholms kommun inte långt från Umeå. Jag har ingen som helst anknytning dit men tycker om att jämföra de bilder och berättelser som framkommer med våra trakter i Österbotten. Så mycket som är samma och så mycket som skulle kunna vara härifrån. Ofta med bilder från en annan tid när kroppsarbete verkligen var tungt och slitsamt. Bara att jämföra skogsbruket idag och då.

Idag fanns i FB-gruppen en sammanställning om EFS-kapellet i Karlsbäck och dess historia. Jag laddade ned pdf-filen och läste, begrundade och konstaterade att så gick det också ofta till hos oss när församlingar bildades och bönehus byggdes. Mycket offrades i  tid, arbete samt knappa ekonomiska resurser men framåt gick det.

Jag log i mjugg när jag läste att år 1923 när bönehuset skulle byggas begärde en del medlemmar utträde ur Karlsbäcks Evangeliska Lutherska Missionsförening. De ansåg att de gott kunde hålla till i skolan. När sedan kapellet var byggt begärde de åter inträde. Det påminner mig om vägbyggen. När vägen skall planeras, byggas och finansieras är det många som anser projektet onödigt. När sedan vägen är byggd vill alla köra. Samma där som här.

Senare i sommar funderar jag skarpt på att ta en tur genom dessa trakter i Bjurholm när jag ändå är på resande fot i nejden. Bara för att se hur det ser ut i verkligheten lång tid efteråt. Kanske kapellet i Karlsbäck finns kvar? Och fick jag ett litet samtal med någon äldre person därifrån vore det verkligen en tiopoängare. Vi får se?


Kimo Bruk (Oravais hembygdsförening)

Här en del av deltagarna vid Orvas-träffen i Kimo utanför Einars stuga. Här kan ni gott ta en fikapaus i fin bruksmiljö när ni gör  era sommarutflykter i landskapet. För det gör ni väl? Turistar  lite i egen bygd sommartid?

Annonser

8 reaktioner till “Hembygd både här och där”

  1. Kimo bruk är en mycket intressant bruksmiljö. Hur mycket har inte hänt där genom åren? – Kan du inte skriva ett inlägg på bloggen om byskolan i Oxkangar på 1950-talet?

    Gilla

    1. Ja, ett trevligt ställe med anor och historia. Förmodligen kommer jag att göra en liten fotoutflykt dit i sommar vid lämpligt ljus.
      Angående inlägg om byskolan i Oxkangar så skickar jag ett pm.

      Gilla

      1. Mycket intressant läsning och mycket nostalgi. Det där med filmvisningen har jag helt glömt, men nu kommer jag precis ihåg hur ”filmvisningsapparaten” lät när den startades upp. Spännande var det med mörkläggningen och allt. Men inte det blekaste minne har jag av vad filmerna handlade om. Nostalgisk läsning så det förslår!

        Gilla

  2. Absolut turistar jag också i egen bygd, och bloggar gärna om hemtrakterna och närområden 🙂

    Gilla

  3. Helmer Siffren, är det möjligen far till min gamla lärare Melvin Siffren som jag hade när jag gick i Stubbrösl skola i femman och sexan.

    Gilla

    1. Detta kan jag inte svara på och något närmar om denna Helmers släktförhållande finns inte i artikeln. Möjligen kan det finnas uppgifter i tidigare Orvas årgångar men det fordrar en hel del sökarbete.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.