Just nu sitter jag och petar tänderna med tandpetare efter att ha firat att det äntligen är fredag. Jag har nämligen inmundigat grillade och uppvärmda revbensspjäll. Sådana plägar fastna mellan tuggverktygen. Gott var det och i lagom mängd.

Jag fick dock vänta mera än lagom i köpladan när jag skulle redovisa och pröjsa för godbitarna. Hela 25 minuter en helt vanlig fredagskväll fick jag stå i en mycket tråkig kö. Jag brukar välja kö; den som ser ut att vara snabbast väljer jag vanligen men när alla ser lika långa och hopplösa ut brukar jag välja en kö som ser intressant ut.

En snabb kö består av män, på väg hem från dagens slit, som hustrun via mobil kommenderat ut i köpladans virrvarr. Tyvärr är dessa köer sällsynta. – Slutet av en intressant kö kan t.ex. bestå av en stressad husmor med tre hyperaktiva barn, ett äldre par som smågnabbas om veckans inköp, en elegant dam med välsvarvade spiror, en gubbe som stinker gammal öl långa vägar eller en kostymnisse som högljutt i mobiltelefon baktalar sina vänner/kollegor/arbetsgivare/släkt. – Tyvärr inträffade inget av ovanstående scenario denna kväll. Det mest upphetsande om hände innan Paulina skannade mina revbensspjäll, var en liten grabb som förnöjt räknade mig som nummer 18 när jag äntrade kön.

Stillsamt förflyttade jag mig framåt i kön, med förtvivlan väntandes på att något skulle hända, men icke! 25 minuter i kö för en liten bit grillad revbenspjäll; då måste man verkligen gilla grillade revbensspjäll emellanåt.

Vad bilden har att göra med kvällens inlägg att göra, därom må gudarna tvista!
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s