Kalas

Födelsedagskalas: Glada Tomaten fyller jämna tiotal år och sådant måste naturligtvis firas å det grundligaste. Tomaten är en social person som anser att födelsedagsfirande är något självklart och ett tillfälle att umgås med släkt och vänner.

Först besökte jag dock sister Jane i den Lyckliga Staden som visade bilder och video från deras senaste vistelse i kungariket Thailand. Tänk så mycket som ryms på ett chips. Att de hade haft en lyckad semester var inte att ta miste på. Sol, bad, värme, god mat och utflykter till stränder med kristallklart vatten och konstiga öar stod på programmet.

Det verkade som Nelly blev upprymd över att återse mig och långa stunder låg hon vid mina fötter och sov förnöjt. Det värmde för jag tror att hon mindes mig, hundskötare som jag var en tid.

Sedan styrde jag kosan något utanför Den Lyckliga Staden och fann där ett kalas i full gång. Stora Yxan och Talande Granen från Saltgruvan var redan på plats och satt och konverserade vid stora bordet. Själv sökte jag mig till ett av de mindre rummen och hamnade i en soffa vid sidan av en annan krigare från Saltgruvan som satt där tillsammans med sin lilla dotter. Salta biten som bjöds var god och sista stycket i tårta nummer xx var det epicentrum som föll på min lott att förtära. Gissa om den var stor?

När man besöker kalas där festföremålet har stor bekantskapskrets och släkt inträffar det för de flesta att man inte känner speciellt många personer om man inte ingår i den närmsta kretsen. Där finns folk som man troligen sett tidigare men också många nya ansikten. Vad göra: sitt tyst och trumpen på en stol eller mingla? Jag föredrar att träffa folk och fråga: ”vems pappa är du?”. Ungar finns alltid som yrar omkring och de klarar av detta enkelt: de börjar leka.

Alltnog, jag slog mig i slang med de som kom i min väg. Man får inte vara blyg utan inleda konversationen med allmänna påpekande om t.ex. väder, tårtans konsistens och födelsedagsbarnets stiliga kostym för att plötsligt befinna sig i en intressant diskussion om datasystem, recept på småbröd, släktforskning eller renovering av växellådan på en Volvo 460.

När jag småningom beslöt mig för att bryta upp från kalaset skakades hand med värdinnan och Glada Tomaten. Förplägnad, trevligt sällskap och gemyt finns kvar som minne från ”Det stora kalaset”. Allra mest värmde dock en rejäl kram från yngsta dottern i huset när jag avlägsnade mig. Tänk så litet som betyder så mycket!