Min Cembratall

Det var någon gång på början av 1970-talet på mitt allra första jobb. Där fanns en man som hette Eugen och han var mycket naturintresserad. Bl.a. matade han harar på vintrarna med hö, placerade ut fågelholkar m.m. Av honom fick jag ett skott av en Cembratall, en tall med långa fina barr. Jag vill minnas att det var ett skott av den sibiriska varianten. Den planterades och började växa om än med möda ibland. Jag vårdade den ömt och se, den växte upp och blev stor och präktig med sina långa glänsande barr.

För ett antal år sedan blev den plötsligt dålig, torkade bort och dog. Där stod den torr och eländig men jag ville inte såga ned den för jag tänkte att kanske fåglarna hittar diverse kryp som bosatt sig i den döda tallen. Så stod den där några år tills sista stormen välte omkull den och nu är den bara en rishög. RIP tallen!

Nåja, jag har ju massor med skog runt om mig plus eken som salig mor planterade för några år sedan. Den är från Linderödsåsen i Skåne.

sembratallen
Inte mycket kvar av ett fint träd och alla skall vi den vägen vandra.

Annonser

2 thoughts on “Min Cembratall”

  1. … visst var Eugen från Pensala? Tror bestämt att jag åxå arbetade en tid tillsammans med honom.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s