Halling

Travolta, släng dig i väggen!

Jag brukar säga att argentinsk tango är den vackraste dansen här i världen att se. Så förblir mitt tycke när det gäller pardans. Jag hade gärna lärt mig den formen av dans om bara tillfälle funnits.

Nu har det dock dykt upp en annan dans, av nordiskt ursprung, som tävlar om mitt intresse för dans. Halling! Det är en solodans, ofta framförd av män, men varför skulle den inte också passa för kvinnor? För musiken och rytmen står en fiol och dansen innehåller mycket taktfast gående, snurrande, diverse akrobatiska konster och kronan på verket är att sparka en hatt av en pinne på en inte alltför oansenlig höjd. Samspelet mellan spelmannen och dansaren är viktigt.

De ser ut att ha roligt, de där som är så viga och dansanta. Dansen ger ett intryck av frihet och glädje. Det bjuds på mycket improvisation och säregna krumbukter. Mycket kondition måste också till för att vara bland de främsta i denna genre.

På Urkult kommer det att finnas kurser och lite sugen är jag allt. Tyvärr krockar nybörjarkursen med uppträdande av irländska Kila. På lördag finns det dock tillfälle att se på när den avancerade kursen hålls. Då skall jag försöka få loss en stund för att bekanta mig lite mera med denna intressanta dans.

Från det ena till det andra. Regnet kom igår kväll. Inte ofta jag önskar regn på semestern men nu gjorde jag det för det är mycket torrt i markerna. Värme har också lovats så kanske semestervädret ändå inte blir alltför dåligt. Det är inte hur man har det utan hur man tar det!

[youtube=https://www.youtube.com/watch?v=Ln8GF16Cm7o]