Tobbe Mårtensson
Ifjol gjorde Smokahontas från Ebbas stad stor succé på tuben. Henne videos har setts av miljontals. Visst är hon skicklig att härma olika språk och hon är underbar som människa. Humoristisk. En artist som kan gå långt. Ja, hon flyttade till LA som en följd av sina videos på tuben. Tuben = YouTube för de trögtänkta.
Själv laddade jag upp en video från Urkult i februari. Ganska lättsmält, tycker jag själv. Först hände ingenting. Inte en enda kotte tittade på min video som trots allt inte var sååå dålig. Sedan saluförde jag den på min blogg vilket hittills generarat 47 visningar. 47 visningar! Ibland tvivlar jag på tubens statistik.
Facebook är ett annat medium där man kan göra succé. Själv inser jag min begränsning som en bland miljontals andra. En som dock lyckats är Tobbe Mårtensson i Malmö.
Vem är Tobbe? Han är en hybrid! Han är äkta skåning, talar härlig malmöitiska, muslim, svär som en borstbindare, äter korv av alla de slag, ärlig, gör dagliga videos på Facebook, argumenterar som en redneck-svenne (Jooodå), entusiastisk, hatar IS och Mona Salin, vill ha bort tiggarna i Pildammsparken, gift med en vacker irakiska, miljonär. Något av vad jag lyckats snappa upp om honom.
Det som jag upplever hos honom är det autentiska. Han har råd att göra som han vill. Nästa söndag kommer han att ha en föreläsning på Scandic Segevång i Malmö. Få se vad detta innebär?
Det som jag vill ha sagt med detta inlägg är: vad är det som gör att vissa lyckas på sociala medier och bloggar medan de flesta försvinner i en grå dimma? Naturligtvis de sökkriterier som finns på nätet men också de nätverk som olika aktörer har. Har du kontakter kan du göra vad som helst! Något som också ISIS har upptäckt.
Du kanske också gillar
4 kommentarer
Erik Forsling
Hur man gör succé vet jag inget om, har inte ens försökt, men det är trevligt och glädjande när de som vill också lyckas i sitt uppsåt. Massmedia är väl det som gäller, gissar jag, att höras, men än hellre synas. Alla har vi vår personlighet, och vår egen stil.
Personligen är jag enstörig och ljusskygg. Det gamla brittiska mottot för utrikespolitik passar mig utmärkt. En tillvaro i ”splendid isolation”. Nu är jag inte så förnäm som uttrycket antyder, men dock solitär. Ett antal personer har menat att jag skulle skapa en egen blogg – och du (= jag) får en massa ”följare”. Mitt enda svar blir en motfråga. Varför då?
Ännu har ingen givit mig ett övertygande svar – och kommer inte heller att göra. Det är bestämt.
Däremot uppskattar jag alla er bloggare som faktiskt finns där, för mig och andra. Ni gör det ni vill göra, ni gör nytta, ni gör skillnad, och det är betydelsefullt – inte bara för er själva. En hyllning till er bloggare – på kvinnodagen. Men mitt e-brev till kvinnorna i mitt liv har jag redan skickat.
PJ:s byffé – från by till fe
Gåvan att skriva har du men finns inte rätta intresset så är det lika bra att låta bli. Alltså att skriva blogg. Det skall ju finnas de som kommenterar också och där gör du din grej.
Visst är det kul om många läser bloggen och kollar på mina videos men samtidigt kan man också råka ut för mindre trevliga kommentarer ju större bloggen är. Alltid finns det något att ha åsikt om och ibland framförs det inte på ett bra sätt. Ibland ohövligt eller t.o.m. rent hatiskt. Det har jag inte direkt råkat ut för på min blogg men så knallar den på med sina trogna läsare, även om de inte är jättemånga.
Ama de casa
Haha! Mina videosar som ligger på tuben är också ”väldigt populära” 😀
PJ:s byffé – från by till fe
Jadu, det är inte lätt att få de riktigt stor tittarsiffrorna på tuben. Det måste nog vara saluförning på något sätt och så skall videon vara något utöver det vanliga.