Lakritslimpa och en himla massa broschyrer

Idag besökte jag Stormässan i Botniahallen i den fortfarande självständiga kommunen Korsholm. Mycket närliggande till provinshuvudstaden Vasa och därmed ett hett, åtrått byte.

Stormässan, ett årligt återkommande evenemang där landskapets företag och organisationer visar upp sig och uppmuntrar till ökad aktivetet och mera köp. Även utbölingar förekommer där och ville då locka till besök både i Norrland och i övriga Finland.

Av ren snålhet parkerade jag Bettan vid Prisma – jag skulle ändå handla lite där – och åkte gratis buss därifrån till Botniahallen. Sparade därmed tre europenningar i parkeringsavgift. Ekonomiskt lagd för dagen kom jag också ihåg att presentera mig som pensionär vid biljettdisken och sparade därmed ytterligare två penningar.

Hallen var redan full av folk och jag dök rakt ned i första bästa rad av stånd som fanns vid ena hörnet; resehörnet. Där fanns en mängd förhoppningsfulla aktörer som hoppades på att just deras resa och deras trakt skulle locka till anmälan och besök. Flera städer och landskap i Finland bjöd på underbara uppleveser och mycket sämre var inte Norrland som lockade med hisnande natur, kultur och nöjen. Jag samlade broschyrer i mängd eftersom den främsta orsaken till mitt besök på Stormässan var just att hitta lämpliga resmål inför sommaren.

Mitt bland rese- och turiststånden fanns en limpbagare från Onnenkoski norr om Björneborg. Det bjöds på smakprov av både skärgårdslimpa och något så märkligt som lakritslimpa. Jag föll för lakritslimpan med sin söta och pikanta smak. Lite annorlunda. Jag köpte med mig hem en limpa och just ikväll har jag tre gånger gjort mig en smörgås av lakritslimpan med olika pålägg. Bäst med en ost med skarp smak. Kanske en sillasmörgås också skulle passa till detta bröd?

Böcker var jag också på jakt efter men där blev jag grundligt besviken.  Bara ett stånd med enbart finska böcker fanns samt Finlands svenska hembygdsförbund som sålde böcker. Där hittade jag dock ett fynd: ”Österbottniska seder och olater” av Fredrik Krus. De tre avdelningarna i den boken borgar för läsupplevelse: Frieriet, Superiet och Våldet. – Jodå, det var bättre förr!

Jag spankulerade vidare och såg både nyttigt och onyttigt. Stannade till vid Vasabladets monter där de bjöd på diskussioner och intervjuer. Vargen, ack den vargen, var åter på tapeten. Likaså KAJ som intervjuades om sin kommande musikal ”Gambämark” som har premiär till hösten på Wasa Teater. Biljetter släpptes idag och redan på de fyra första timmarna såldes 6 500 biljetter av 16 000 möjliga. Inte dåligt må jag säga!

Några bekanta träffade jag också, bl.a. en gammal lumparkompis som i alla dessa år försörjt sig som försäljare av symaskiner. Egenföretagare.

I ena hörnet av hallen höll Team Rynkeby God Morgon Vasa till. Konstigt namn, men gångbart när man vant sig. Hur som helst så kommer de att i sommar cykla från Vasa till Paris och samtidigt samla in pengar till sjuka barn. Jag har tre bekanta som ingår i detta team och det blir spännande att följa deras väg, träningen, insamlandet av pengar och själva loppet som kommer att kunna följas live på nätet. Åtminstone vissa bitar om jag förstått rätt?

En hel del hann jag se och med påsen fulla av broschyrer, förslag och en limpa återvände jag med bussen till Prisma.

Nu sitter jag här ikväll och tittar på förslag vart jag skall åka i sommar. Blir det Höga Kusten, Holmön eller Hailuoto utanför Uleåborg. Skall jag se KAJ till hösten, besöka fyren Tankar eller Nanoq?  Mina tankar vandrar.

Stora maskiner fanns på plats. (Logset)

Hmm, en bil som skulle passa mig när jag hämtar posten?

Krigarna, Österbottens regemente, samlar sig inför dagens framträdande.

Här cyklas det redan för fulla muggar. Team Rynkeby Vasa.

Ej heller att missa utsidan! Där fanns de mera högljudda och stora maskinerna. (Bilderna tagna med mobilkameran)

Annonser