Åskar du mig mitt i ögonen?

Äntligen har regnet närmat sig men tydligen får alla andra regn utom vår by. Ibland förvinner regnet och åskan in över fastlandet eller så ilar det iväg till havs. Det kom några droppar idag, 2 mm i regnmätaren. Knappt så att dammet ens blev blött. Inte mycket på en hel månad. Blixtar syns på avstånd och mullret är avlägset, det tackar vi för, men regnet, var är det?

Jag fick mig berättat en historia om en av byns pojkar en gång i tiden. Han var inte gammal alls och ställde sig och frågade åskan: ”Åskar du?” Just då kom en rejäl smäll med buller. Gossen ifråga fann sig snabbt och frågade åskan igen: ”Åskar du mig mitt i ögonen?” (Mitt i ansiktet). – Tydligen gick det att prata med åskan den tiden.

En annan gång befann han sig i ett av byns fähus (föus). Där fanns kor, kalvar och någon gris. Gossen stod och betraktade grisen som råkade knuffa till honom med trynet på hakan. Han blev inte svarslös utan frågade grisen: ”Grisar du? Grisar du mig mitt i ögonen?” Vad gossen menade med ”mitt i ögonen” kan man fråga sig. Kanske tyckte han att både åskan och grisen var lite oförskämda och självsvåldiga mot honom? Högljudda och stökiga.

Det får vi troligen aldrig veta och inte heller varför regnet far som det far på himlapällen. Det är mycket vi aldrig får veta och jag kan bara citera den gamla bibelversen om vinden: ”Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet icke varifrån den kommer, eller vart den far; så är det med var och en som är född av Anden” (Johannes 3:8). – Detta får mig att undra ännu mera: vad menas med ”… så är det med var och en som är född av Anden”. – Bakom varje fråga och svar finns nya frågor. Som en lök eller en rysk, delbar trägumma, en ”Matrjosjka”.


Matrjosjka

Vinden gjorde sitt och där blev den liggandes.