Naturdoft

Jag tog en kort spatsertur på eftermiddagen. Den blev kortare än vad jag tänkt för regnet kom och jag ville inte bli våt utan svängde på klacken. Ett par älgjägare som stod på pass såg jag också men de lämnade inte sin post för lite regn. Eller, lite och lite, det har regnat hela helgen och nu är det stora översvämningar i södra delen av Pampas. Där får de kämpa mot vattenmassorna, något som vi i byn inte behöver bekymra oss om. Ibland är det bra att bo i skärgården för här det ingen stor risk för översvämning. Högvatten kan nog ställa till besvär men det är av lite annan karaktär.

Just där jag svängde på min promenix har de för en vecka sedan avverkat ett mindre skogsskifte och nu hade virket körts ut till landvägen. Det var fina stockar som låg i hög i vägdiket och när jag kom närmare kände jag en ljuvlig doft av nysågad tall. Helt underbart, ingen parfym slår den doften! Kunde jag få den doften som rakvatten skulle jag skvätta på mig lite varje dag.

Stockarna låg delvis ovanpå Peipinsjön. Så hette det lilla pöl som fanns en gång men som försvann vid senaste vägbygget på 80-talet. Nu är det bara ett dike med lita annorlunda växer och kanske lite blötare än på andra sidan vägen och vet man inte var stället är så kan man inte ana var denna minisjö fanns en gång i tiden.

Jag minns när vi var små så trodde vi att det fanns fisk i Peipinsjön och vi brukade titta lite extra för att se om det fanns något som sprattlade. Men det var nog mest grodor och vattenspindlar som huserade där. Länge sedan det fanns någon fisk där men näckrosor fanns det då på 60-talet och lite av kärr doftade det.

En vacker hög och så gott den doftade. På andra sidan landsvägen låg Peipinsjön.
Annonser

10 thoughts on “Naturdoft”

  1. Javisst doftar nysågat virke gott. Man blir alldeles salig av den doften.
    Näckrosor har ju också en speciell doft. Parfymtillverkarna kämpar för att få fram fina dofter som kostar hur mycket som helst i vissa fall, men doften av nysågat virke eller nytvättade lakan som torkat ute i sol och vind lyckas de aldrig skapa.

    Gilla

    1. Även doften av nyslåttat gräs är underbar eller varför inte doft av syren. Nästan bedövande när syrenen står som mest i blom. Dit är det långt nu. Istället får vi lukta på virkeshögar. 😉

      Gilla

    1. Ja, den som det vet. Jag har för mig att Peipinsjön finns på andra ställen också, utan att kunna ge något exempel så här på rak arm. En fiskare i trakten brukade inte vilja berätta var han hade haft sina bragder utan svarade oftast på frågan med ett: ”I Peipinsjön”

      Gilla

  2. Mmm, nysågat virke. Jag brukar stå kvar och njuta väldigt länge i den doften när jag väl funnit den. För några år sedan…eller ganska många år sedan (- på den tiden jag var ute och dansade -) då hade en del unga män små doftgranar hängandes i bilen. Förmodligen skulle doften tänkas ge samma reaktion på unga damer som den fortfarande har på mig ute i naturen. Men jag tror aldrig det lyckades. Doft på burk eller pappgran är svårt.

    Gilla

    1. Så sant, doft på burk eller pappgran har svårt att hävda sig mot äkta vara i detta fall. Jag har faktiskt en doftgran hängandes i bilen men jag tror det är dags att slänga ut den. Jag har för mig att det var en illa odör som skulle gömmas efter att något illaluktande hade runnit ut på ena matta i baksätet. Det är förbi nu.

      Gilla

  3. Naturens egna dofter är fantastiska och svårfångade på burk. Nysågat virke, tjära… mmmm…

    En sjö! För den som aldrig varit på platsen då den fanns kvar, kan inte föreställa sig förändringen och barnens upptäckter då det begav sig. Näckrosor, grodor – inget mer behövs för barn att förundras 🙂

    Gilla

    1. Morfars och mormors båthus hade också en speciell doft av tjära, fisk, ruttnade sjögräs, nät. Låter kanske inte så lockande men den doften minns jag från min barndom och den var inte oangenäm.

      Allt kunde bli en saga, något mystiskt när man var barn. Kunskapen var kanske inte så stor men fantasin desto större. Bara ordet sjö väckte nyfikenhet och kunde där också finnas fisk var det helt förunderligt.

      Gilla

  4. Jag brukar också stanna en stund och dra in doften av nysågat virke. För det mesta brukar det ske på Höjmåsveijin om vårarna när jag är ute med hunden.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s