Livet på landet

Med röjsåg och cykel

Två av mina projekt senaste ett och ett halvt år har varit röjning av två ytor i skogen som kalhöggs i början på 2000-talet efter en storm. Jag har med röjsågen öppnat upp för de utvalda träd jag gillat till att växa och bli till fullvuxna träd. Borde kanske ha gjorts tidigare men i slutet av april var jag klar och gott så. Vid en inspektion idag kunde jag konstatera att detta kommer också att bli till skog. Jag är nöjd! En fin, ljusgrön skärm av björk och under kommer gran.

Främst en blandning av gran och björk.  En mix jag gillar men även andra träd får en plats i min skog. Jag är inte mycket för monokultur i skogen. Mycket jobb med röjsågen men samtidigt tillfredställande.

Igår ryckte jag åter i gång röjsågen men bara för ett par timmars jobb. Denna gång en bit längs landsvägen genom byn. Denna vår har betydande ytor frigjorts för jordbruk i vår by. Buskar, träd och sten har bearbetats med grävmaskin och sprängmedel. Resultatet har blivit ett mera öppet landskap på sina ställen. Så som det var en gång i tiden när boskap och idogt arbete med höbärgning höll buskar och sly borta. Idag har vi en annan typ av jordbruk och med jämna mellanrum behöver det göras en upprensning längs diken och skogsbackar med maskinella medel.

Man kan kanske säga att mygg, sten och sly är Österbottens gissel men allt går att bekämpa. Därför är detta arbete med åkerröjningen tacknämligt och bra för byn.

Vid ett ställe längs landsvägen doldes dessa erövringar av ett smalt stråk med buskar och sly. Lite synd tyckte jag och bad markägaren om lov att få röja för bättre utsikt vid genomfart i Oxkangar. Jodå, det gick bra och igår skred jag till verket. Men varmt var det och svetten rann ganska snabbt. Jag kunde konstatera att manuellt arbete i skog och mark bör inte göras på sommaren när tempen är över +20 C. Medhavd saft gick snabbt åt och emellanåt fick jag slänga mig i landsvägsdiket för en återhämtning i skuggan av det allt färre buskage som jag attackerade. Tills sist var allt klart ock kunde komplettera min bildserie före och efter.

Idag gjorde jag en testtur på cykel. Byarådet har kostat på en förbättring av en gammal ägoväg genom åkern i Oxkangar. Ojämnheter och skrofler jämnades ut med grävmaskin så att även barnvagn och cykel kan framföras utan alltför många dunsar och skakningar i styret.

Jodå, det går att cykla även om det inte är som att köra på asfalt. Lite rosk i pedhjulet får man räkna med men ändå ganska bra. En lämplig motionsrunda i byn för både gammal och ung. Först genom böljande åker nu när grödorna växer och tar fart, sedan lummiga backar och skog. På ett par ställen finns vilobänkar utplacerade för den som vill stanna till och begrunna läget.

Jag brukar ett par tre gånger under sommaren gå med röjsågen längs denna väg för att hålla bort gräs och så blir det förmodligen även denna sommar. Jag klarade mig gott med att gå men för den med hjul är det en förbättring.

Oxkangar

Före. Så här såg det ut före jag började med mitt röjjobb. Mycket grönt i sikte.

Oxkangar

Efter. En stund senare såg det ut så här. Björken till höger stamkvistades senare för en mera slank figur.

Oxkangar

Till sist en nygammal bild från förra inlägget. Pärabackvägen genom åkern. Uppe till höger kan man åter svänga in mot byn om man inte väljer att ta en tur till vänster i skogen via Småhällorna där det finns en bänk utplacerad.

2 kommentarer

  • annepauline

    Vilket jobb! Men vilken skillnad det blev på före och efter. Det ser så tråkigt ut när dikesrenar växer igen med sly.
    Nej, fram för öppna landskap! Men det är klart, någon ska göra jobbet…och ju mer det hinner växa igen dess mera jobb blir det.

    • Per

      Jo, sådana gånger är det kul att ta före- och efter-bild. För att se skillnaden. Problemet är väl om något år eller så får man göra om proceduren. Buskar och sly växer något infernaliskt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.