Dag fyra – hemresa
Så är det dags att vända näsan hemåt med en ganska lång körning framför mig denna söndag i september. Jag befinner mig i skrivande stund i Gällivare på Grand Hotel Lapland och har nyss avslutat en stärkande frukost som skall stå mig bi under en stor del av dagen. Ett par smörgåsar, äggröra och bacon nedsköljt med ett par koppar te. Helt ok frukost.
Jag brukar under mina road trips ofta träffa folk för en kortare eller längre diskussion men så icke denna runda runt om i Norrland. Människorna är för mig en minst lika viktig del som naturupplevelser när jag är på resa. Därför är munskydd för mig en stor hämsko för att knyta spontana kontakter, något som kanske är avsikten? Alla blir så anonyma och spöklika, finns alls en människa bakom masken?
Nåja, i kungariket är inte munskyddet vanligt, inte som i Österbotten där nästan 99 % bär munskydd trots en hög vaccinationsgrad. I stället skyltar man flitigt i kungariket för att hålla avstånd och med ofta förekommande golvmarkeringar. Håll avståndet! Hur det sedan efterlevs i praktiken är en annan fråga men ganska bra ändå, skulle jag säga.
Igår kväll beställde jag lite ätbart på Sibylla alldeles nära hotellet och dit var det en flitig trafik men alla stod med väl godkänt avstånd och de flesta satt i sina bilar och väntade på att få sina hamburgare eller vad det nu var de beställt. En kille kom i bara shorts trots att det var +2 C. För en norrlänning norr om polcirkeln är +2 C rena sommaren, haha… Han ville betala med Switch vilket gick bra men kontakten med Internet var det sämre med. Det ville sig inte riktigt trots att han gick omkring med telefonen högt över huvudet i tappra försök för att få kontakt med nätet. Där till sist lyckades manövern och transaktionen kunde genomföras. Han var nog van vid att utföra denna stilla vals med trilskande täckning.
En lustig sak på alla tre hotellen jag besökte under resan var samma standardfras för att betala hotellvistelsen vid ankomst: ”Skall vi göra bort räkningen med det samma?” – Göra bort räkningen? Så kan man kanske säga men lite märkligt ändå att de sade samma sak. Kanske de gått så samma kurs/utbildning? När gjorde du senast bort dig? Haha…
Så ja, ingen längre utläggning i detta inlägg men förhoppningsvis kommer jag under kommande vecka att rapportera mera från resan, Stay tune!
Denna fina utsikt fick jag njuta från mitt hotellrum på fjärde våningen på Grand Hotel Lapland i Gällivare. Järnvägsstationen i blickfånget.
Här ser vi en skylt med uppmaning att hålla avståndet vid frukosten på hotellet i Gällivare. Både bord och serveringsdiskar var väl utspridda.
4 kommentarer
annepauline
Det ser väldigt folktomt ut, ungefär som på torget i Vasa. Vintermörkret lägger sig över Norrland. Ingen risk för köer eller trängsel där inte.
Här uppträder folk som om pandemin är puts väck. Uppmaningarna om avstånd är kvar men nästan ingen följer det. Får se om det är någon trängsel på Aurora Botnia?
Här är det ca 10 plusgrader. En del går i bara T shirt, andra kommer i vinterjacka med pälskrage…
Per
Inte var det mycket aktivitet jag kunde notera under min jakt på något ätbart i Gällivare på lördagskvällen. Inte en enda liten epa-traktor syntes till eller annat dunke-dunk som är så populärt nu för tiden. Kanske nattlivet startar betydligt senare i Gällivare? Samma på söndagsmorgonen vid frukosten, inte var det många själar som orkade upp klockan sju för tidig frukost. Förutom ett gäng pojkar i 10–11-års åldern som lassade stort på sina tallrikar. Tydligen något sportgäng för ledare fanns också på plats. Fast de syntes inte på bilden, de hade ockuperat ett hörn till höger om bild.
Återfärden gick landvägen via Haparanda – Uleåborg så trängseln på AB denna dag kan jag inte bedöma. Men annars livlig trafik på finska sidan. Vart ska alla människor? På E10 från Gällivare till kusten var det tämligen lugnt förutom renar på två ställen som högaktningsfullt struntade i att det kom några bilar. Här är vi kungar, tycktes de mena.
annepauline
Vägen Haparanda-Uleåborg -Vasa måste vara en av världens tråkigaste körsträckor. Skog, skog och åter skog.
Per
Mycket skog blev det, men vägen var ganska bra långa sträckor så det gick undan. Tyvärr åter ett vägbygge väster om Haparanda. Bilen skakade så mycket att mobilen stängde ned sig själv, nu fick det vara nog. Kanske den blev åksjuk?