En lättnadens suck, bron är öppen!

Igår blev det en liten jubelfest när bron över Hellnäs sund öppnades i förtid. Den har varit stängd sedan 10 januari och beräknades öppnas igen 11 mars efter att brolocket bytts men entreprenören blev färdig flera veckor tidigare. Visst var det roligt, vi drog alla en lättnadens suck!

Jag kollade läget den 25 januari och då var ungefär en tredjedel av jobbet gjort så jag tippade att de skulle bli färdiga tidigare. På torsdagsmorgonen åkte jag dit en gång till innan jag fortsatt till köpladan och locket var då på plats men det återstod lite svetsjobb och annat men någon gång på fredag eftermiddag lovade de att bron skulle öppnas och så skedde också igår innan klockan 14. Jag åkte dit och tog ett par bilder och lade upp på Oxkangar Facebook allom till kännedom. Det var uppskattat och ikväll har vi hela 221 gilla och ingen surgubbe, haha…

Det har varit en lång omväg ifall vi skulle norrut på riksåttan och vägen via Maxmo har inte varit den bästa, spårig och på vissa ställen som en tvättbräda. Så nu är det över för denna gång. Teoretiskt beräknas brolocket hålla i 22,5 år och då är jag väl död och begraven för länge sedan. Hmm, låt se, jag skall bara plocka fram räknaren i mobilen, haha… sommaren 2044 lär det bli nästa gång som vi får ta omvägen via Maxmo om virket håller och ingen kraschar bron. Man vet aldrig, allt kan hända, det har jag lärt mig.

Det blev till och med en liten artikel i Vasabladet om denna händelse. Kanske de hade nyhetstorka trots pandemin och trots Putins knytnäve och långfinger i öst. Nej, nu skall vi inte vara sådana, visst är det bra att provinstidningen uppmärksammar vad som händer i byarna runt om!

Vi tar bron över Hellnäs sund för given, något som bara skall fungera, och gör den inte det blir vi uppställda, som vi säger på dialekt. Uppställd i betydelsen rådvill, något som går en emot. Det är samma med elektriciteten, Internet, mobilnätet, TV, väghållningen, tåget, bussen, morgontidningen – det skall bara fungera i alla lägen! Annars slår vi på stora trumman och är missnöjda. Nåja, de flesta inser dock att lite tålamod skadar inte och i de allra flesta fall så löser det sig.

Bron byggdes 1965 och stålkonstruktionen väger 108 ton.

Tidigare var vi beroende av färja och på vintern av isväg när isen var tillräckligt stark. Det har berättats mig att en gång när familjen skulle på resa någonstans på vintern, jag var då endast liten parvel och har inget minne av händelsen, så var isvägen i bruk men isläget ändå ganska osäkert så passagerarna fick gå över sundet medan bussen körde tom på passagerare. Och tur var det för någonstans under överfarten så sjönk ena sidan av bussen genom isen och blev hängandes dock utan att gå genom isen helt. Hur det löste sig vet jag inte men förmodligen fick bussen hjälp av någon traktor eller lastbil för att komma på fötter igen och färden fortsatte.

Den första veckan av brostängningen i januari förekom förslag att göra en isväg över sundet, som de gjorde förr i världen, men så företagsamma är vi inte nu för tiden och kölden har inte heller varit så sträng, trots en annars bra vinter, att detta var möjligt. Och omvägen via Maxmo helt okey om man betänker hur det var för sjuttio år sedan och ännu längre tillbaka i tiden. – Nu tutar vi och kör, snart är det sommar!

Jag var nog inte först över Hellnäs bro igår men bland de första skulle jag tro. Jag mötte plogbilen på bron som putsade bort det sista av snön och sedan försvann den. Solen sken som synes.