Namnlös?

Som fotograf, amatör eller proffs, vill man få så fina bilder som möjligt. Så även jag. Ibland blir det rena dokumentationen och då kanske jag inte bryr mig så mycket om komposition och övrigt innehåll i bilden men tar jag naturbilder eller bilder där jag försöker få fram det som är annorlunda och spännande i bilden så gör jag så gott jag kan. Tänker på ljuset, kompositionen och att få till rätt fokusering.  Ibland blir det bra, ibland blir det så där eller t.o.m. riktigt dåligt. Den sista klassen kan vi glömma utan då är det bättre att radera och göra om.

Ibland har jag ett motiv, landskap eller plats som ligger och väntar på att få komma på bild. Jag är kanske t.o.m. så ambitiös att jag planerar bilden på förhand eller på plats. Ibland är det rena slumpen, ett motiv som skymtar i ögonvrån en sekund, ett motiv som bara lever några sekunder eller en minut. En situation där det gäller att få upp kameran så snabbt som möjligt.

Så skedde på Kaustbyfestivalen. Jag hade varit uppe på berget och kollat musiken på Kallio klubi, som för övrigt inte gav så mycket i år, när jag fick ett sådant tillfälle att skjuta från höften. Det var i trappan på väg ned med solen lågt stående. Ett par med hund stod i trappan och tog bild med mobilkameran av sin egen skugga på väggen. Fin bild, tänkte jag, och fick i nästa sekund idén att ta en bild av paret som själv tog en bild. Snabbt fick jag upp kameran, kollade exponeringen och tryckte av. Sedan gick de. En bild hann jag få.

Efteråt när jag processade bilden var jag inte helt nöjd med ljuset som föll på tjejen och hunden. Kasta bilden? Nej, istället gjorde jag en beskärning och fick då en mera spännande och mystisk bild där bara han med kameran syns samt skuggan på väggen. Kompositionen blev inte den klassiska utan mannen hamnade i ena sidan med den nedåtgående trappan som dominerar i bilden.  Jag tycker denna bild blev en av de bättre jag tagit genom åren även om den inte är perfekt rent tekniskt.

Jag har ett namnförlag på bilden men vad tänker ni om denna bild? Vad skulle ni kalla bilden och vad får ni för känsla inför bilden? Eller är det en dussinbild eller rent ut sagt en gäspning? Låt höra och skriv en kommentar! Jag blir inte  sur ifall ni inte tycker som jag. 🙂

En tapper trapper i trappan?
Annonser

Bilder

I förra inlägget fanns en central händelse, en bild som inte syntes men som hela inlägget handlade om; någon hade tagit en bild av en tiggare utanför en affär. Här infinner sig en intressant fråga som jag ofta funderat på: får man ta bilder av folk på offentliga eller privata platser och ladda upp bilderna på bloggen, Facebook eller på andra ställen på Internet till allmän beskådan? Får man överhuvudtaget ta bilder av folk utan deras godkännande?

Min spontana reaktion är att det får man inte, om man inte frågat lov. Men är det så? På nätet finns massor med bilder av människor i olika situationer, allt från oskyldiga bilder på bebisar till pornografi. Eller ännu värre, döda människor i de mest groteska former. En allmän regel är väl att om man inte kan identifiera personen ifråga så är det ok? Samtidigt, om man inte kan se ansiktsdrag, vad är då bilden värd mera än som en fattig illustration?

Själv tycker jag att bilder av människor är något av det mest intressanta. Vilken solnedgång kan mäta sig med en uttrycksfull bild av en människa i extas eller vild glädje, för att inte tala om djupaste sorg?

Jag har ofta haft tillfälle att ta bilder av okända människor men för det mesta har jag hejdat mig. I grund och botten tycker jag det är slöseri med motiv, kreativitet och resultat men någostans finns det en spärr som jag finner förlamande.

På Urkult 2013 hade jag turen att fånga en hel del människor på bild, eftersom festivalen bjöd på så många motiv och personligheter, men få är de bilder av dessa som jag lagt på nätet. De finns på min hårddisk men jag hade gärna velat dela dem med andra via Internet. Nu finns de på en extern hårddisk till ingen nytta förutom de sällsynta tillfällen då jag råkar ha vägarna förbi. Till vilken glädje?

En annan sak jag funderat över är den motvilja många människor har mot att bli fotograferade. Vissa däremot älskar att hamna på bild. Inom Islam får inte profeten Mohammed avbildas, något som många vanliga dödliga verkar tagit som sin devis. De springer som jagade kaniner framför en hagelsvärm när de ser en kamera. Varför? Är det mindervärdeskänslor, självbevarelsedrift eller fåfänga? Själv har jag inga problem med kameran, framför eller bakom.

Nog om detta, ni kära läsare har kanske svaren?

syren
Syrener 7 juni, de klagar inte. De bara är.

Foto i solsken

Naturligtvis måste jag ut idag och fota lite. Så fint väder det var även om det är på kallare sidan i dessa dagar. Natten till söndag hade vi – 23 C vilket är kallast hittills denna vinter.

Frågan är om det inte är lättare att hitta fina fotomotiv och spännande ljus på vintern än på sommaren? När solen står lågt och glöder strax innan den försvinner bakom skog och fjärd inbjuder den till fotosession i snötäckt natur fast det är bitande kallt i fingrarna. En gammal skolkamrat till mig som är mycket duktig fotograf berättade att på sommaren tar han de bästa stämningsbilderna i naturen på morgonen, innan klockan nio, sedan är det försent. Det kan ligga någonting i det. En tidig sommarmorgon med sol som sakta smyger upp ur daggstänkt gräs, finns det någon mera lockande tanke denna tid på året? Lugn, PJ, snart är vi där men först lite vinterbilder. – Alla årstider har sina tillfällen, både för fotografen och för naturvännen, det gäller bara att fånga dem de är korta ögonblick de likt älvan svävar förbi.

032mod
Solen sjunker ned bakom skogsranden på andra sidan sundet. Nu kan man åter röra sig på isen och nät har redan lagts ut utanför min villa.
011mod
Detta är en torkad tall som jag brukar ha ögonen på när jag passerar på väg ut till sommarstugan. Vacker i all sin ödslighet.
topp
Toppen på samma torkade tall. Där brukar hackspetten sitta och låta näbben gå och det syns också. Snart trillar den översta biten ned.
malakton
T.o.m. på vintern är det vackert på byns begravningsplats. Solen har gjort sitt för dagen och går till sängs på andra sidan sjön.