• Människor

    Det droppar in

    Även denna vecka har ett par vykort droppat in. Det ena med min nicaraguanska adress, det andra enbart med postnummer och ort. Fram kom de båda. Om något kort inte kommit fram, det vet jag av naturliga skäl inte, men jag förmodar har man bara postnummer och ort rätt så är det inga större problem i Oxkangar. Är man riktigt känd kan det räcka med namnet men så ryktbar är inte jag. Ifjol när vi gjorde en resa till Umeå så körde Såka-Kalle bussen och han hade fått julkort från nöjda resenärer med enbart Såka-Kalle som adressuppgift. Fram kom kortet. Så kan jag meddela att jag blivit gammel-morbror idag. Huu,…

  • Reflektioner

    Några av mina rättesnören

    Jag läste i helgen en artikel där följande mening fanns “There’s always a way to make it work”. Det är samma andemening som i en av mina sentenser, nämligen ”Det finns nästan alltid alternativ”. Egentligen har jag flera sådana deviser men det är inte alltid säkert att jag förmår leva upp till dem. Likväl de ger ändå stöd och framåtanda när livet kör ihop sig eller allt verkar tröstlöst. Vi tittar på dem: Det finns nästan alltid alternativ Sitt inte på din kammare En liten början är bättre än ingen början alls Såvitt man är människa måste man bry sig Erfarenhet är minnen av begångna misstag Det är sällan så…

  • musik

    Ye Banished Privateers, får jag lov?

    Ösigt värre var det när Ye Banished Privateers spelade på Umefolk för en månad sedan. Hopp och skutt bland publiken och på scen gick det livat till. I ett skede låg alla utslagna på golvet men snart nog var det fullt liv i dem igen, hur det nu gick till? En fin föreställning var det och en av höjdpunkterna på festivalen. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att ta bilder och även en del videos som jag idag klippte ihop till en 7 minuters sak och laddade upp på YouTube. När jag väl hade laddat upp videon tog jag kontakt med Ye Banished Privateers via Facebook och bad om lov…

  • Allehanda,  musik

    En hälsning från Härnösand

    Igår damp det ned ytterligare ett vykort och denna gång avsänd från Härnösand av en anonym bloggläsare på resa. Då kan jag räkna in att jag fått sju vykort. Alltid lika roligt att få vykort! Kortet kom igår men ikväll när skymningen närmade sig tog jag en extra tur till brevlådan i hopp om att finna något kort till men nope, jag får nöja mig denna vecka med ett kort. Gott så, glad även åt detta kort. För att något fylla ut detta blogginlägg vill jag berätta en kort historia från Umefolk för några veckor sedan. Jag satt i godan ro och väntande på att Allspel skulle starta. En plats…

  • Livet på landet

    Karelsk gryta och pannkaka med sylt och grädde…

    …Kan det bli bättre? Tordagsklubben hade idag sin sedvanliga sammankomst på Fjärdens kaffestuga i Oravais. Kl. 13 anlände vi och försåg oss med sallad och varmrätt. Ärtsoppa fanns också men den gör jag själv hemma så den brukar jag hoppa. Förutom att maten smakar helt underbar så har de också ett rikligt salladsbord med många olika sorter. Kaffe därtill för den som så önskar. Själv står jag över denna dryck. Allt till ett förmånligt pris för oss pensionärer. Tyvärr så sjunger denna eminenta restaurang på sista versen. Om prick en månad så serveras dagens lunch för sista gången i denna regi som nu varit. Verkligen synd tycker vi i Torsdagsklubben.…

  • Reflektioner

    Till sidan marsch, kontroll!

    Att gå genom tullen kunde förr i världen innebära en viss spänning, speciellt om det fanns lite för mycket av det ena eller andra i packningen. Nu för tiden är det inte så ofta som man utsätts för granskning av tullen inom EU. Ibland kan det dock hända att tullens folk står vid ankomsten i Vasa när vi anlänt från Umeå med färjan. Inte sällan med hund som säkert längtar efter att få bita en i benet om fel sorts doft står kring resenären. Eller i alla fall tydligt markera att här bör vi titta närmare på denna figur. Idag fanns en insändare i Vasabladet som tog upp en incident…

  • musik

    Elin Jonsson på scen i Miklagård (Umefolk 2019)

    När jag besökte Umefolk för drygt tre veckor sedan spelade jag in en del videos. Det hela började på fredagskvällen med Allspel. Hela scenen var full med folk som visade bitar av vad som komma skulle och stämningen var på topp. Salen på Idun teatern var i det närmaste fullsatt och jag hade fått en bra plats. Jag valde min plats efter att en del folk satt sig. Detta gjorde att jag kunde välja en plats bakom en mera kortvuxen person. På så sätt fick jag bra insyn mot scen och möjlighet att ta bilder och filma. Alternativet var att jag skulle ha satt mig redan i ett tidigt skede…

  • Reflektioner,  Svenskfinland

    Svaret blev ett klart nej som ändå kan bli ett ja

    Ikväll blev resultatet klart från söndagens folkomröstning i Korsholm. Hela 61,3 % säger nej, 36,8 % säger ja och 2 % valde alternativet ”Tar ej ställning” till en samgång mellan Korsholm och Vasa stad. Valdeltagandet blev högt, 76,4 %. Det blev en tydlig fingervisning om vad folket i Korsholm tycker och inte ett befarat 50/50 resultat. Detta hade varit det sämsta. Bättre då att det finns en klar vinnare oberoende om det blev ja eller nej. Intressant är också att landsbygdens innevånare mycket tydligt röstat nej medan stadsnära Smedsby röstat ja. En tydligt stad/landsbygds motsättning? Den by som låg längst bort från centrum, Björköby, röstade hela 84,3 % nej och…

  • Allehanda

    Halvdussinet fullt blev det!

    Den som väntar på något gott väntar inte förgäves, var visst talesättet. Tidigare i veckan anlände fyra vykort och därmed blev det halvtdussinet fullt som jag nu kan redovisa här på bloggen. Två finns i ett tidigare inlägg. Inte så dåligt ändå med den näradress jag uppgav. Vi kan konstatera att även en nicaraguansk adress fungerar i republiken. Jag tror för en så liten by som Oxkangar fungerar enbart namn, postnummer och ortsnamn bra. Det finns inte så många brevlådor att välja bland. Egen postlåda och postnummer har vi också, något jag är mäkta stolt över, men det är nästan det enda som finns kvar av närservice. Jo, Gunnars butiksbil…

  • Livet på landet,  Reflektioner,  Svenskfinland

    Vilket blir språket i Stor-Vasas korridorer?

    Om några dagar blir det rådgivande folkomröstning i Korsholm om en sammanslagning av Korsholms kommun och Vasa stad. Debatten går het och insändarsidorna i framför allt Vasabladet är fulla med åsikter. Till den milda grad att jag bara orkar läsa en bråkdel av insändarna. Vi kan klart urskilja två läger, de som är för en samgång mellan kommunerna och de som vill ha kvar ett självständigt Korsholm. De som är för en samgång vill skapa ett starkt Vasa som kan hävda sig regionalt och nationellt medan motståndarna pekar på försämring av svenska språkets ställning samt problem med närdemokratin. Motståndarna hävdar också att det avtal som träffats mellan parterna är för…

Translate blog »