Resor

När man ser Mona Lisa blir man hungrig

Kanske hotellet har läst min blogg och bättrat sig både vad gäller ägg på bordet och en vattenkokare som fungerar. Så var det i alla fall ordnat i morse.

Efter att jag begapat och fotograferat Mona Lisa på Louvren intog jag en korv med bröd i en kafeteria under glaspyramiden.  Egentligen var det en baguette med flera korvar instoppade. Man blir hungrig som turist när man strövar omkring och tittar på alla statyer och tavlor i detta stora museum.

Mona Lisa gjorde inget stort väsen av sig och hade målningen inte varit så berömd tror jag de flesta skulle ha missat henne. Men det fanns mycket annan konst att titta på. Säkert hade man jag kunnat tillbringa dagar och veckor på detta museum om jag velat fördjupa mig.

Jag passerade Seine på en av broarna nära Louvren. Där mötte jag en kvinna som försökte köra lite trix med mig. Oj, sa hon, fast på engelska, och pekade på en gyllene ring som låg på gatan. Naturligtvis tittar man till när det man uppmärksammas på något som verkar vara borttappat. Hon plockar upp den och undrade om det var guld. Guld kanske, men lika gärna kunde det varit någon annan metall. Ett smart sätt att stoppa en turist och få igång ett samtal som i slutändan kunde bli en ”affär”. Jag blev dock genast misstänksam när hon tilltalade mig på engelska och avfärdade henne ganska omgående.

Jag stannade till lite längre bort och iakttog henne när hon försökte samma sak med ett par som jag mötte. Mannen ifråga ville strunta i henne och gestikulerade vilt men hans kvinna fastnade tydligen på lockbetet och såg jag inte helt fel så plockade hon också fram en börs och var tydligen inställd på att göra en god affär. Vem som vann på den handeln låter jag vara osagt.

Jag gick på den vänstra sidan av Seine mot Notre Dame. Där fanns en del försäljare av gamla böcker, teckningar och allt möjligt krafs men de flesta boklådorna var stängda så här mitt på dagen. Själv letade jag en speciell bokhandel, nämligen Shakespeare & Company. Inte för att jag planerat att köpa något men jag var intresserad av stället eftersom jag läst boken med samma namn av Sylvia Beach. Jag hade adressen men hur jag än travade av och an hittade jag inte bokhandeln. Lite förargligt men när jag väl kommit till hotellet kollade jag upp saken på nätet och nu tror jag mig veta var bokhandeln ligger. Något fel på mina första källor är det men  jag gör ett nytt försök på fredag.

På eftermiddagen var jag åter hungrig och slank då in på ett matställe nära mitt hotell som rekommenderats. Stället heter Restaurant Cartier på 7 Rue Du Fauborg Montmartre. Ett anrikt ställe med god mat till resonabla priser. Jag har tidigare ett par kvällar lurat i dörren men då var stället smockfullt och med en ljudnivå som på en bättre firmafest.

Idag vid 14-tiden idag var det lättare att få ett bord och jag blev omgående visad en plats. Dock hade servitören vid bordet annan åsikt om var jag borde sitta och argumenterade missnöjt med hovmästaren i dörren. Lite ilsken var han nog men lugnade ned sig senare och serverade en mycket god ” Boeuf bourguignon” till mitt bord. Beställningen skrivs upp på bordduken av papper och även notan skrivs ned på bordsduken. Vid bordet satt också en annan herreman och han skrev också en lista av ett eller annat slag på bordsduken. Själv kom jag inte på något viktigt som kunde noteras på bordsduken. Stället kan rekommenderas både för maten och för inredningen som bör ses. Ett franskt kök i fin form.

På andra sidan gatan finns gatuköket med bl.a. goda tortillas som jag tidigare besökt. För en femma får man en stor tortilla och pommes frites. God mat som en gruvarbetare skulle klara sig på en hel dag. Själv blev jag snål på kvällskvisten och hämtade åter en tortilla till mitt hotellrum. Så nu är jag både mätt och småtrött. Få se om jag orkar ta mig en vända runt kvarteret eller kanske det blir bingen direkt?

Här serveras goda tortillas. Till vänster säljer man brudklänningar, till höger kan man hitta en godbit i skräpkorgen.
En utställning jag inte besökte, Paris-Delhi-Bombay, vid Centre Georges Pompidou
Kankse denna också är gjord av guld? Colonne de Juillet vid Place de la Bastille.

0 kommentarer

  • Syster Yster

    Tur att du är lite misstänksam ibland, vem vet vad damen ifråga hade i kikaren. Visar servitörerna sin ilska så tydligt i Paris? Kanske dom borde gå i en kurs om kundbemötande. Som vanligt så verkar du att ha kollat in på förhand vilka ställen du ska besöka.

    • Chorizo

      Åtminstone är de högljudda av sig. Annars är de nog artiga och belevade.

      Damen ifråga ville säkert sälja ringen. Kanske det gick ut på att eftersom ”vi hittade ringen tillsammans” så fick jag behålla den om hon fick en slant? Vad vet jag, men nåt lurt var det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.