Allehanda

Nervös

Visst är det fint med midsommar, jul och alla andra högtider som kalendern behagar oss med? Men usch för all stressen innan. Jag har den förmånen att jag inte behöver göra, städa och dona mera än vad jag vill men handla måste jag. Då måste jag bege mig till köplador runt om i provinsen. Kommer man försent har finns det rakade hyllor och alla extrapriser är slut. Kommer man i tid upptäcker man alla andra är ute på samma uppdrag. Då blir det trängsel vid lårarna med nypotatis, korvdisken och sillhyllan. Om det är midsommar vill säga.

Jag blev nervös när man upptäckte att grönsaks- och fruktavdelningen var full med folk, inköpsvagnar blockerade alla farleder och det var kö till vågen. Än mera nervös blev jag när jag krockade andra gången med samma person och fick samma besvärade leende tillbaka på mitt ”sorry” fast det inte var mitt fel. Mest nervös blev jag när jag upptäckte att jag var i instängd mellan butikspersonal som packade upp varor i hyllorna, en mamma med vidhängande skrikande unge och gamla bekanta som i inte träffats på år och dar och just idag måste ventilera allt vad som hänt sedan senast. Den senare sorten verkade helt borta i sin gemensamma värld och insåg inte att de var världens propp.

Köerna till kassorna skall vi inte tala om. Långa och mängder med fullpackade vagnar. Här gällde det att dra ett djupt andetag och med lite förnuft välja rätt kö. Rätt kö är den med flest män. Så brukar det vara, de handlar minst. Idag hamnade jag i en kö med ölköpande ungdomar. Fem lådor med öl skulle genom kassan, en bulvan bestående av myndig storasyster eller liknande, genomförde köpet. Killen i kassan kunde knappast undgå dividerandet i kön när pengar samlades ihop och han undrade om hon faktiskt skulle ha all öl själv. Ja, visst är det mina öl, sa hon med de mest intagande leende hon kunde uppbåda. Misstroget kollade han hennes leg men kunde inte vägra köpet.

Nervositeten fortsatte i bilkön norrut från provinshuvudstaden. Trafiken var tät och ibland var det snigelfart. Idag var jag speciellt nervös för regnmolnen hängde tunga i syd och gräsmattan hemmavid behövde en omgång med gräsklipparen. Nu hann jag hem torrskodd och raskt ryckte jag igång gräsklipparen.  Just som jag gjorde sista rundan på gräsmattan kom det första regnet och nöjd styrde jag in klipparen i uthuset. Kylskåpet är fullt och gräsmattan nyklippt. Låtom oss fira en fin och avkopplande midsommar!

På Champs-Élysées var det inte mycket trängsel vid borden när jag spatserade förbi tidigare i månaden.

0 kommentarer

  • Syster Yster

    Just så är det vid större helger. Folk tror av nån anledning att maten ska ta slut dessa dagar, samma fenomen runt jul. Sen har man då handlat kylskåpet smockfullt och fast man äter och äter så är det som om innehållet i kylen inte minskar. Jag har äntligen lärt mej att jag inte behöver köpa så himla mycket, det går bra trots att man glömt bort något också.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »