Skidan den slinter

Ibland försvinner saker, spårlöst. Som uppslukat av ett svart hål, som om de ”Di sma undar jordi” varit framme.

Som den minnesgoda läsaren av denna blogg säkert minns så sköter en Högfors 5A om den huvudsakliga uppvärmningen av detta hus. Med jämna mellanrum behövs det därför göras upp eld. Jag gör ”tändor”, d.v.s. spån av torr björkved, inlindat i tidningspapper som antänds för att få fyr i spisen. Fungerar bra.

Idag gjordes samma procedur. Med en kniv som varit i min ägo i snart 30 år skalade jag loss en hög med torrt björkspån från en liten klabb. När jag sedan skulle sticka tillbaka kniven i skidan var den borta. Skidan alltså. Inte skymt av fodralet till kniven. Mysterium. Hur kan en knivskida bara försvinna mitt emellan händerna?

Ni kan tro att jag letat, både högt och lågt. T.o.m. i kylskåpet för misstanke om tankspriddhet fanns. En gång var min plånbok försvunnen och den hittade jag i kylskåpet ovanpå smörpaketet.

Kniven är mig kär för den fick jag av min kusin när jag fyllde jämna tiotal. Det är en finsk kniv av kvalité och den hör ihop med sin skida. Utan skida är det bara en halv kniv. Vart har skidan sluntit? (den verbformen torde vara tämligen sällsynt)

Kniven har faktiskt (på håret) som godkänd i handbagaget passerat säkerhetskontrollen på Arlanda. Det var dock något år före 11 september. Idag skulle jag förmodligen hamna i arresten om jag kom dragandes med en 22 cm lång kniv i handbagaget.

Det är lite över två år sedan min kusin gick bort, alldeles för tidigt, i en aggressiv sjukdom. Kniven med tillhörande skida är därför ett värdfullt minne av henne. Vi var jämnåriga.

knife
Bladet är lite slitet men skaftet är fint! Dock vass och ännu i daglig användning.

Annonser

15 thoughts on “Skidan den slinter”

    1. Jo, det kan du tro, flera gånger. Även bakom örat (på rutin) för där brukar ibland pennan som jag letar befinna sig.

      Gilla

  1. Jag håller med syster yster d.y, jag är säker på att du eldat upp den i din iver att få upp värmen i huset fort som bara den. Ja det var sorgesamt med kusinen din, tittade på en videofilm häromkvällen( när min syrra var på besök) från när din kusin, hennes mor och bror var hit för ett antal år sedan och hämtade köksbord o stolar som beställts av ett snickeri här i Dalarna. Då var det många minnen som kom tillbaka från när vi var små o brukade leka där uppe på backen. Fick höra att min kusin (längre ut i skärgården) också gått bort, han var född samma år som jag. Kanonväder här, 3 grader kallt.

    Gilla

    1. Nepp, inte eldat upp för det kollade jag noga.

      Jag har också någon filmsnutt där hon är med och det märkligt att se henne och höra hennes röst så här i efterhand. Jag önskar att jag hade fler sådana filmer, kortare eller längre, av fler människor men det var ju inte så vanligt ännu för bara en 10-15 år sedan. Nu tas det massor med filmer som sedan nästan glöms bort. Inte minst de nya, moderna mobiltelefonerna har fina filmmöjligheter och de finns alltid med.

      -4 C här men mulet.

      Gilla

      1. Jag har haft med filmkameran med när jag varit hem och har faktiskt ett antal filmer med många bysbor och alla mina släktingar på pappas sida som är borta sen ett antal år tillbaka. Fick en smalfilmskamera av pappa 1976 som jag filmade med i tid o otid och där har jag samlat på mig mycket material hemifrån och från byn. Synd bara att min mor gick bort året innan, jag har inte en endaste filmsnutt på henne.

        Gilla

        1. De filmerna är guld värd! I vilket format har du dem? Finns de bara kvar på smalfilm eller har du fört över dem till något digitalt format? Du borde göra en sammanhängande film i datorn och visa för folk. Jag tror det skulle var uppskattat, t.ex. på en byadag eller när du besöker byn. Mycket intressant!

          Gilla

    1. Dom är överförda till videoband men jag har även sparat alla smalfilmer. ”Guben” har kvar sin gamla projektor o den fungerar finfint att köra gamla smalfilmer på. Nog finns det mycket sevärt på filmerna men även mycket trams som i så fall måste tas bort. Det jag filmat med videokamera har jag på videoband men vet inte om det går att föra över på nåt annat vis. Jag begriper mig inte riktigt på sånt där, får nog be någon av mina tre söner om hjälp i så fall.

      Gilla

      1. Det som finns på videoband går säkert att föra över på t.ex. DVD-skiva. Det har jag gjort med en apparat som har både VHS och DVD-spelare. Även smalfilm borde gå att föra över på något sätt men det kanske ett företag som sysslar med sådant kan göra. Jag känner inte till det så bra.

        Gilla

  2. För ett antal år sedan försvann min kedjesåg (ett sådant där eldrivet handverktyg som inte kallas ”motorsåg”, då det inte är petroliumdrivet). Hade lämnat sågen på uteplatsen vid huset vi hyrde. För visst var det väl så!? Nu var den dock borta. Sedan hur länge visste jag inte, för jag använde/använder den nästan aldrig.

    Tittade genom köksfönstret på gänget som uppförde en ny pampig silo åt vår hyresvärd, lantbruksentreprenören, representanter för en seriös firma. Samtalade flyktigt med dem några gånger på gården och på ICA-Maxi. Kunde inte förmå mig att misstänka de unga männen och den mörka tuffa thailändska arbetarkvinnan med piercing, keps och fulltatuerade armar. Knappast! Det skulle inte funka för dem, om ett sådant där gäng också ägnade sig åt att plundra grannar till sina uppdragsgivare.

    [Och där har vi en koppling till ett av dina tidigare inlägg! Förbannar mig själv ännu för att jag inte dokumenterade dem, och bygget, med kamera. Jobbade ju skift och hade alla möjligheter. Kanske skulle de t.o.m. ha uppskattat det. Svensk tafflighet i sin prydno].

    Men man hör ju så mycket nu när gränserna öppnats både här och där. Lösdrivare från Baltikum, som gör sina räder mot tomma hus, och godtrogna svennar, eller polacker på jobbsök som ser sin chans, när uteplatsen ändå är obevakad. De internationella ligor som gjorde sig kända för att borra sig in genom ytterdörrens lås, medan familjen gottade sig på husets baksida, var inte heller aktuella. Ingen hade borrat sönder något dörrlås, och uteplatsen var på baksidan – och just utomhus.

    Jag vägrade, nästan, konsekvent att acceptera de olika förklaringsmodeller som dök upp i mitt huvud. Stampade dem i skallen, tills de försvann tillbaka i den dy de uppstått ur. Men …

    Men, vaffan hade hänt!?

    När det var dags att definitivt bryta upp Gamla Familjen, och flytta vidare mot nya mål, då fann jag den – prima rengjord och med påfylld kedjeolja – ståendes på golvet i ett slags sidorum till husets bakdörr, under en rejäl trave med min numera avlidna mors hemvävda trasmattor. Tvättade och redo att tas i bruk. Jag älskar de där mattorna, så de var en självklarhet på mitt flyttlass. Bränngropen och fjärrvärmesystemet i Uppsala drog en nitlott där!

    Och jag blev så glad. Inte egentligen för att det gula redskapet med nyslipad kedja fanns där, för jag hade klarat mig utmärkt utan det. Utan därför att jag hade lyckats trycka bort de där misstankarna mot andra människors stöldbenägenhet, nästan – osäkerheten hade ju levat kvar …

    Gilla

    1. Det var nog Di sma undar jordi som spelat dig ett spratt. 🙂
      Att du inte automatiskt pekade ut de okända byggjobbarna eller potentiella utlänningar är ändå strongt. Många, kanske de flesta, skulle snabbt ha dragit förhastade slutsatser och inte heller tvekat att låta omvärlden veta vem som var bovarna.

      Gilla

      1. Tack för de uppskattande orden, men Di sma hade nog semester när jag placerade kedjesågen på en fri yta, som senare övertäcktes med tvättade trasmattor. Det var bara jag som agerade i ensamt majestät. Det kallas tankspriddhet – eller i värsta fall demens.

        Jag hoppas du finner partnern till din kniv. Rimligt vore det att du gör det, förr eller senare.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s