Allehanda

Ännu en vända i den kommunala långdansen

Jag brukar inte skriva politik i bloggen men denna gång måste jag öppna näbben något. I dagens nummer av Vasabladet kan man läsa om en utredning där tre analytiker vid Näringslivsdelegationen EVA är kritisk mot nuvarande kommunreform. Med all rätt vill jag påstå.

Det skall skapas stora kommuner utan att någon vet om detta faktiskt löser de problem som målas upp. Bl.a. påvisas i analysen att de kommuner som fusionerats i allmänhet har större utgiftsökning än de som inte fusionerats. Var det inte tvärtom det skulle gå?

En annan sak är närdemokratin och småskaligheten som urvattnas. Ju större kommun, desto svårare är det för väljarna att känna de kommunpolitiker som styr och ställer och desto svårare har dessa politiker att verkligen känna till alla delar och verksamheter i kommunen.  Låt ta som exempel att vår by skulle ingå i en storkommun med 50 000 till 100 000 innevånare; jag är ganska säker på att en stor del av politikerna inte känner till vår by, än mindre bryr sig om våra speciella behov. Byvägen, är det verkligen nödvändigt med en kostsam reparation? Den frågan ställer sig kanske en och annan folkvald politiker från andra delar av kommunen och kan få avgörande inflytande. I en mindre kommun hade vår byväg varit närmare beslutsfattarna.

Ett annat exempel är avfallshanteringen i vår nya kommun som efter sammanslagningen fördyras. Det område som tillhör norra delarna hade som självständig kommun orienterat sig norrut i fråga om avfallshanteringen men tvingas nu att byta till ett dyrare alternativ. Det har eller kommer majoriteten av de nya folkvalda att bestämma. Amen, demokratiskt bestämt i en större kommun. Som självständig kommun hade vi kunnat ha kvar den billigare avfallshanteringen.

En annan sak är att möjligheterna för vår by att få en representant i kommunfullmäktige har avsevärt försämrats. Ren matematik som reda visat sig hålla streck.

Detta är bara ett par exempel på varför jag är kritisk till den kommunreform som piskas fram av statsmakten: försämrad närdemokrati och ingen garanti att reformen lyckas i sina målsättningar. Det är som förriga gubben sa: ”Int veit he jag å int veit märrin, men tjöras ska e” (Inte vet jag och inte vet märren men köras skall det)

Förresten vad är statsmakten, detta mystiska, högstående väsen? Jo, det är våra folkvalda riksdagsmän och hjordar av tjänstemän på olika nivåer som får sina direktiv av, just det, våra riksdagsmän! Därför kan inte de folkvalda gömma sig bakom begreppet statsmakten, vilket de ofta gör. De hänvisar till statsmakten men i verkligeten är det de själva som styrt och ställt.

Nåja, jag förstår nog att de ökade kostnader som finns i samhället bör tyglas och finansieras. Sjukvården är den största av dessa utgiftsposter och bl.a. specialistvård kräver större befolkningsunderlag för att gå runt, speciellt som regeringen ställer allt större krav. Det känns som om kommuner och dess innevånare invaggas i säkerhet med lite morotspengar i samband kommunsammanslagningar för att sedan dratta på ändan när mattan rycks undan fötterna när regeringen kommer med nya krav och minskade statsandelar. Visst, minskade statsandelar men om ni gör som vi vill så blir det en liten morot till. Jag undrar om inte någon sitter och fnissar hejdlöst i stenborgen när förvånade kommunpolitiker reser sig och borstar dammet av rockslaget efter sista vurpan.

Vilken är lösningen då? Det är här som mina tankar stämmer överens med analytikerna från EVA. De talar om en distriktskommun som skulle ta hand om sjukvård, infrastruktur, regional planering. Kvar finns de små kommunerna som tar hand om åldringsvård, daghem, grundskolor; sådant som en liten, folknära kommun är bra på. Jag förespråkar en modell med landsting som finns i kungariket. Kalla det vad man vill med stukturen är den samma. Politikerna som styr i distriktskommunen skall vara direkt folkvalda och även ha tillgång till egna skattemedel.

Kanske den kommunala långdansen kunde dansas till en annan takt än vad som idag bestäms av osynliga taktpinnar i maktens korridorer?

Det som gjorde att jag klämde ur mig en sådan lång harang i ämnet var: visst, det är ju detta jag sagt i åratal. Äntligen någon annan som kommer med liknande tankar. Att artikeln är skriven av Kenneth Myntti med tillhörande spalt ”Myntinkastet” gör inte läsningen sämre. Jag gillar skarpt Kenneth Myntti som skribent!

den anonyma statsmakten
Den anonyma statsmakten
vägval
Vägval
skylt
Vad hette den där byn långt ute i spenaten?

 

 

5 kommentarer

  • tpo

    …exempel är avfallshanteringen i vår nya kommun som efter sammanslagningen fördyras…enligt detta så är skillnaden mycket liten: ”Som motivering har nämnden jämfört priserna för ett tvåpersoners hushåll med 240 l kärl och ett två veckors tömningsintervall. Priserna var ca 187 euro för Stormossenkunden respektive 186 euro för Ekoroskkunden.” http://tinyurl.com/a4qajt9

    • PJ

      Detta med priserna verkar inte vara en så enkel fråga som bara jämförelse mellan avgifter till de båda avfallsproducenterna vilket också påpekas i protokollet. Det finns de som påstår att avfallskostnaden kommer att öka med 25 %. Sanningen lär väl som vanligt ligga någonstans mitt emellan. Vi får se i slutändan var kostnaden landar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.