Stormens eftertankar
Gårdagens storm hette Hilde på andra sidan pölen, när det kom hit bytte den både namn och kön och fick namnet Eino. Av vilken orsak kan man tycka? Hilde låter ju som ett trevligt namn. Eino är det inte heller något fel på men varför inte låta stormen ha samma namn tills den dör ut och försvinner i tomma intet? Nej då, vädertjänsten i republiken skulle minsann visa att de också kan namnge oväder.
Hilde ruskade och rev i knutar och tak, vinden drog hårt i aspar och björk, som Sarek sjunger i visan. Här hände inte mycket förutom att strömmen kom och gick mest hela dagen. Ganska irriterande, det hade nästan varit bättre att den varit borta en längre stund än detta hattande fram och tillbaka. Det mest märkbara i byn var det höga vattenståndet, något som dock inte ställde till något större förtret vad jag vet.
Jag tog på eftermiddagen en promenad genom byn och fy vad många bilar som körde förbi. Det är lite så att jag håller på att bli bilallergisk. Visst behöver vi bilen, vi som bor i glesbyggd och utby, men varför måste de vara så många? Gårdagens rally får nog tillskrivas bekymrade sommarstugeägare som såg om sitt hus och sin brygga kan tänka.
Själv vill jag helst inte ha någon bil men då måste jag bo i en tätort med allmänna kommunikationer, affärer på lagom avstånd och framför allt ett arbete på cykelavstånd. Då går det inte an att bo i vår lilla skärgårdsby där man kan se stjärnhimmel och norrsken, höra skogen sus och gökens kuck-kuck. Därför får jag fortsätta att vara vän med Brunte och hoppas han för mig raskt från punkt A till punkt B även kommande vinter. Min Brunte är det minsann inget fel på, det är de andra bilarna som för väsen och spyr ut avgaser. 😉
Du kanske också gillar
6 kommentarer
annepauline
Det ser ut att bli en riktig storm-vinter. Usch, jag tycker inte om när det stormar, jag har Gudrun i färskt minne fastän det är flera år sedan. Då bröts träden omkull som tändstickor. Man var bra liten då och bara darrade: När ska det lugna ner sig?
PJN
Stormar kan faktiskt vara riktigt skådespel, tycker jag. Om man inte drabbas av skador och olyckor vill säga. Ett stormande hav är något av det mäktigaste man kan se, från stranden. Själv var jag till havs bara ca. 8 mil från när M/S Jan Heweliusz förliste i södra Östersjön 1993 och 55 människor omkom. Den stormen var inte rolig!
kicki
Hårda stormar väcker oro på olika sätt. Man tänker på anhöriga som är utomhus och även materiella ting som kan komma till skada. Minns att jag läste en gång om en gubbe som sade: ”Jag sover gott när det stormar om natten”. Därmed syftade han på att han sett så bra om sitt hus att han inte behövde oroa sig.
PJN
Jodå, har man t.ex. båten i sjön och vinden ligger på bör man nog ta sig en extra titt. Dock är det sällan som folk får sätta livet till i våra trakter p.g.a. en storm.
idaerika
Jaså, den konverterade helt och hållet! 🙂 Ja, men könsbytet skedde ju imponerande snabbt mot vad det brukar göra! Det måste vara nånting med luften över vattnet 😉
Du är rolig! Jag gillar din blogg! Jag dog nästan av skratt åt sista kortet.. jag ser bilden framför mig när du springer in i skogen.. Kanske för att jag känner igen mig själv! Jag skulle kunna tänka och skriva precis likadant.. haha!
PJ
I dessa tider kan vad som helst ske om viljan finns. Och det finns den ibland men att översätta till svenska när det skulle vara av nöden är det ibland svårt med.
Som jag skrev så gillar jag inte bilar som susar förbi. Kanske det skulle bli bättre om de stannade till ibland och bytte ord. Alltså de bakom ratten, förarna. Fast gamla bilar gillar jag, jenkkies och lite udda märken, pärlorna.