Tjock plånbok

För ett par inlägg sedan prisade jag tacksamhetens lov till hälsan och knappt hade det imaginära bläcket torkat innan jag fick ryggproblem. Lördagskväll kände jag redan av det men i måndags eftermiddag och på kvällen blommade det ut och det blev tidigt sängläge, salvor och piller. Idag höll jag mig borta från Saltgruvan för jag vill inte att det skall bli värre; senast på lördag måste jag åter vara i full form.

Ryggont har många drabbats av och råden hur det kan botas finns det lika många av som det finns drabbade. I måndags i Saltgruvan fick jag ett flertal god råd samt diagnos: ischiasnerven är det som spökar för smärtan och tröttheten vandrar ut i vänster höft och lår. Ok, kan kanske stämma, jag har inte tidigare haft åkomman men jag märker att det är bäst med kombination av rörlighet och vila. Så nu har jag provat både att hänga och sträcka ben och rygg samt googlat i ämnet.

En lustig orsak till s.k. falsk ischias kan vara ”tjock plånbok”. Följande förklaring fick jag på nätet: ”Tjock plånbok” är inget skämt. Osannolikt som det låter, kan trycket från en tjock plånbok i bakfickan ge upphov till ischiasliknande smärtor i benet genom att det blir en snedbelastning när man sitter.

Tja, varför inte. Plånboken har jag i höger bakficka och ibland är den onödigt tjock. Inte på sedlar utan på slantar och tidigare även nycklar. Ibland tömmer jag den på slantar men det får jag kanske börja göra oftare. Jag har en plåtburk dit jag häller slantarna och med tiden kan det bli en rätt ansenlig summa. Då gör jag en resa!  – Ja, jag köper den förklaringen för det låter ju onekligen bättre än att jag slitit ut ryggen med tunga lyft eller något annat trivialt.

Hackspett
Inte roligt om man har en sådan som hackar i gumpen!

Annonser

10 thoughts on “Tjock plånbok”

  1. Usch då, lät mindre trevligt. Prova spikmatta, den är suverän. Och stretcha.. Det är viktigt att få igång cirkulationen, (blodflöde och syre genom vävnaderna och cellerna). Med två diskbråck bakom mig kan jag lite om just det där bekymret faktiskt. Mina är dock läkta nu men när det var som värst var det inte roligt. Varva, sitta, stå och gå..

    Gilla

    1. Jo, jag har fattat att det gäller att inte bli sängliggande utan jag måste försöka röra på mig. I morgon skall jag försöka mig på en promenad. Ikväll känns det nog bättre men har man en gång fått krämpan så kanske den återkommer. Jag hoppas att jag är i något så när skick till på lördag. (håller tummarna)

      Gilla

  2. Tips på olika kurer får du säkert från alla håll och kanter, och naturligtvis bjuder jag på mina 🙂
    Har själv lidit av samma åkomma, ja- inte tjock plånbok utan problem med diskbråck. En fysioterapeut visste hur man får allt på plats igen och gav en del nyttiga tips på hur man håller allt på plats. Nu när jag känner igen symptomen i ett tidigt skede kan man göra en del rörelser som sätter allt på rad i ryggraden igen. I mitt fall gäller det att göra olika former av bakåtböjningar av ryggen. Yogarörelsen ”cobran” funkar för mig liksom att stå med händerna i midjan och gungande böja ryggen bakåt. Jag undviker att lyfta framåtböjd och att göra vridrörelser i sidled med belastning, fast det gäller väl för alla, även de utan nämnvärda ryggbesvär. Med dessa enkla levnadsregler har jag klarat ett par år utan större besvär.

    Gilla

    1. Det är nog till en fysioterapeut eller massör man bör gå, om man kan gå, för att få en första bedömning. Jag blev lite skeptisk till läkarordinationen i våras när jag hade problem med axeln. I mera än fyra veckor gick jag med mitt onda trots att jag fått cortisonsprutor. När jag besökte massören hjälpte det med en gång! Tack för tipsen, jag får prova!

      Gilla

  3. Loggade in på din sida för längesedan idag, och glömde den öppen i en egen flik. Jag skulle egentligen bara skiva att jag tror att det i bägge inläggen är Större Hackspett du fångat på bild – såvitt det inte finns arter i Finland som inte finns i Sverige. Större H. är väl tämligen vanlig. Hacke Hackspett i sin tur är helt unik.

    Jag har aldrig upplevt din typ av ryggproblem, men ”plånboken” känner jag till, och den behöver nog inte heller vara tjock. Detta gäller i synnerhet vid bilkörning, där plånkan (eller pluskan – http://glomdaord.se/2013/11/11/pluska/) och förarstolen i skön förening skapar ett tryck mot vissa muskler. Själv kör jag numera aldrig bil med ”prylar” i backfickorna, och min grovhuggne lillebror som kör masrallyt varje veckoslut – och även i yrket är en van bilförare – hävdar resolut att det är uteslutet med pluskan i bakfickan.

    Gilla

    1. Ja, det är nog en sådan för det finns en hel del av dem här. Ibland hackar de i mitt hus.

      Kärt barn har många namn och pluskan tror jag mig ha hört även om det ordet inte är vanligt här.

      På tal om plånböcker och ficktjuvar så minns jag en episod från La Palmas på Kanarieöarna för många år sedan. Vi var en trio som besökte stranden Las Canteras. Jag tog ett foto av mina kompisar där de stod och såg ut över playan och på bilden syntes tydligt den enas stora plånbok som stack upp ur bakfickan. Några minuter senare när vi avlägsnade oss kom en skum typ och började prata med oss och vips var plånboken borta. Han hann bara sno sig runt gathörnet innan stölden upptäcktes men han var som uppslukad av jorden den lille gynnaren. Så kan det gå med pluskan om haspen inte är på.

      Gilla

  4. Förtydligande: ”… lillebror som kör masrallyt varje veckoslut …”. Masrallyt är kanske inte var mans eller kvinnas glosa, men jag tänkte att den ev. intresserade själv får slå upp ordet. Eftertanken drabbade mig, och jag googlade på ordet. Mycket häpen blev jag när träffarna nästan uteslutande rörde just rallytävlingar i Dalarna – det är ju därifrån vi masar kommer. Själv har jag mitt ursprung i södra Dalarna, och är således rumpmas, liksom min bror. Han har ännu sitt permanentboende där, men veckopendlar sedan decennier tillbaka till arbetet i Stockholm – där bostaden utgörs av en husvagn på ett industriområde.

    Min bror kör definitivt inte rallytävlingar varje veckoslut! Jag använder här ordet i den betydelse som jag en gång lärt känna den. Det rör sig helt enkelt om alla dalmasar som (vecko)pendlar mellan hemorterna i norr och arbetsplatserna i söder. Söderut på vardagarna, och norrut vid veckosluten.

    Vad jag däremot inte riktigt vet är …

    Du har skrivit inlägg om hur du somnat ifrån vid hemkomsten, för att senare vakna på kvällen. Sådant händer mig också, som ikväll t.ex. Efter simturen i badhuset kom jag hem i tid för att reprisera 17:45-ekot på datorn, innan jag lyssnade till SR P1s Radioföljetongen i realtid (den fantastiska skrönan ”Yacoubians hus” (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1111&artikel=5687409). Det är inte försent att börja lyssna ännu, det kan man göra i såväl efterskott som förskott!

    Så långt som ovan kom jag i skriverierna innan jag startade en repris av ”Nya Klingan” och ‘sträckte ut mig’ en stund. Nåväl, jag vaknade på natten, bara för att stiga upp, ställa in en ost som stod framme, förbereda morgondagen och stänga butiken – efter dessa rader.

    Nytt försök. Vad jag däremot inte riktigt vet är hur man ser på de ”sörlänningar”, företrädesvis stockholmare, som gör den omvända resan – från arbete, hem och vardag till egna eller hyrda fritidshus/aktiviteter i Dalarna, eller längre norrut, i.s.ht. på storhelger och semestrar. Motortrafikens pulsåder kan då vara rejält fordonsfylld, liksom de rälsberoende tågen.

    Men, det är nog snarare så att dessa senare inte är en egentlig del av masrallyt, utan snarare hamnar i det; d.v.s. i en tung trafiksituation – som inte tunnas ut av deras deltagande!

    Filosofiska definitionsfrågor slikt! Men jag tycker som du – i ett senare inlägg. Det vore ganska skönt utan bil! Men å andra sidan åker jag nästan konsekvent linjebuss till och från mitt arbete. Och Tierp är så litet att det i regel är gångavstånd.

    Gilla

    1. Rally som rally, fort skall det gå! 😉 Jag trodde först att du skrev om varmansrally som det heter här i landet. I kungariket talar ni om folkrace men det är samma sak. Masrally är däremot nytt för mig.

      Jag kom också att tänka på tygrally som ett företag här i trakten körde med på 80-talet eller när det nu var. Utförsäljning av tyger, tanterna var som galna. 😉

      Bäst vore att bo i utkanten av ett mindre samhälle, nära till skog och natur men ändå inte för långt från affärer, frekventa buss- och tågförbindelser. En pub eller ett café av rätta sorten vore också önskvärt för att frottera sig med det lokala klientelet. Föreningsliv och rik kursverksamhet står också på önskelistan. Då, kanske då skulle jag välja bort bilen.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s