Dödsstraff?

För någon tid sedan sköts en våldverkare i Uleåborgstrakten av polis efter att han med yxa mördat två personer på en krog. När mannen skulle gripas i sin lägenhet uppstod tumult och en polisman sköt i självförsvar mannen till döds.

Fallet som sådant tänker jag inte skriva om, det är bara att konstatera att våldet än en gång har skördat människoliv.

I Saltgruvan kom fallet på tal och flera förundrade sig över de besinningslösa morden. En av krigarna i Saltgruvan gjorde klart att det var helt rätt att polisen sköt den misstänkte. ”Sådana skall knäppas!”, var hans åsikt. – Jag misstänker att det även fanns andra som höll med honom. När fruktansvärda och grymma brott uppdagas är många i sin harm beredda att återinföra dödsstraffet.

Själv är jag emot dödsstraff. Visst begås fruktansvärda brott, ta bara som exempel 8-åriga Yara i Karlkrona som misshandlades till döds av sina vårdnadshavare senaste år. Skall hennes förövare få leva vidare trots sin fasansfulla gärning? Ja, är min åsikt. Eller Marc Dutroux och hans kumpaner i Belgien som på 1990-talet kidnappade, våldtog och mördade unga flickor. Skall också han få leva vidare? Ja, är min åsikt.

Dessa gärningar är fruktansvärda, det finns många, många fler ute i världen, och de skyldiga förtjänar ett hårt straff men är dödsstraffet tillräckligt hårt?

Mina argument mot dödsstraff är följande:

1. Genom dödsstraff sänker sig samhället och vi alla till den låga nivå som förbrytarna finns på när de begår sina handlingar. Öga för öga och tand för tand omtalas i Bibeln men vad vinner vi på detta? Dessutom begås inte färre grova brott i de länder som idag har dödsstraff. Den preventiva verkan torde vara liten. Entydiga forskningsresultat finns inte som talar för dödsstraff.
2. Är dödsstraff tillräckligt hårt för de som gjort sig skyldiga till mycket grova brott? Nej, vill jag påstå. Istället borde de fängslas på livstid med sträng regim. De skall inte mera få leva som fria människor utan bäras ut ur fängelset med fötterna före den dag de inte andas mera. Benådning skall inte förekomma i dessa fall. Den halvmessyr som idag kallas livstids fängelse skall omvandlas till, just det, livstids fängelse. Fängelse med sträng regim är visserligen kostsam för samhället men ändå bättre än dödsstraff.
3. Enbart risken för att en enda oskyldig människa avrättas är tillräcklig för att inte ha dödsstraff. Rätt ofta uppdagas att oskyldiga döms till döden för att senare frikännas som oskyldiga. Ibland har dödsstraffet hunnit genomföras, andra gånger frisläpps den oskyldige men vilket lidande har denna människa inte fått utstå. Tänk dig själv att du anklagas på falska grunder för brott du inte begått men ändå döms till döden. Detta händer världen över, mörkertalet torde också vara stort. Du var på fel plats vid fel tidpunkt, du hade en enorm otur och falska vittnesmål utpekar dig. Vad händer om du ertappas med planterad narkotika i bagaget när du skall hem från en skön semesterresa i Thailand? Du är oskyldig men någon tog en chans som du inte uppmärksammade.

Orsaken till att jag idag skriver om dödsstraffet och min åsikt om detta är att jag i Aftonbladet läste en artikel om Joseph Sledge, 70 år, som dömdes till livstid 1976 för att ha mördat en mamma och hennes barn. Han har nu frikänts efter närmare 40 år i fängelse. Han dömdes till livstid men tänk om han i en annan stat i USA dömts till döden för samma gärning och hunnit avrättas. Enbart hans fall gör att jag är emot dödsstraff!