Livet på landet

In i Advent

Medan jag knappar ned veckans sista inlägg på söndagskvällen lyssnar jag på ”Klassiskt klingande advents- och julmusik” från P2 men via nätet. Riktigt vackert! Jag bar tidigare i kväll in ved till spiseln och denna gång tog jag av fina, torra björkveden. Orsaken är den tilltagande kylan. Hela -17,4 C senaste natt och under söndag steg temperaturen inte till mera än -13,8 C. Detta är dock småsmulor med tanke på att i Nikkaluokta i Lappland var det minus 37,4 grader senaste natt. Nikkaluokta har jag ännu inte besökt men det börjar vara det snart sagt det sista större, kända stället i norra svenska Lappland som jag inte besökt. Ammarnäs och Borgafjäll finns också på listan för kommande besök.

Advent och vintern är här kan man med rätta säga. Även snö har vi och de första skidspåren i byn såg jag idag, dock inte egentillverkade. Andra spår som jag också såg under dagens promenad var spår efter rådjur och/eller hjortar som verkligen haft stort dansparty strax ovanför Varghålet. De hade även skrapat fram gräs på åkern under snötäcket. Det stundar hårda tider för viltet.

Igår lördag körde jag runt lite i kommunen. Först blev det julmarknad vid herrgården i Tottesund, Maxmo. Kanske inte så folkrikt just då men en jämn ström av folk kom och for. Sedvanligt utbud. Själva köpte jag en bit rökad lax av kusin som var där med sitt utbud av fisk. Så himla saftig och god! Tung och mättande. Den räckte till två stadiga måltider.

Därefter norrut till Oravais kyrkby där Lions höll julöppning. Tal av Ann-Luise Bertell som berättade om en tur genom Kimo by då hon fick lära sig mycket om sin by, dess människor och historia av en äldre mansperson. Kanske kom där en del material till hennes senaste bok ”Heiman”? En annan författare från nejden blev under julöppningen korad till årets Oravaisbo, nämligen Pernilla Österberg, alias Nilla Kjellsdotter, som är aktuell med en deckare ”I rättvisans blod” som utspelar sig i Oravais. Själv har jag nyligen köpt och påbörjat läsningen av ”Fabriken” skriven av Ann Holm-Mörn med rötter även hon i en Oravaisby, nämligen Karvat, och med handlingen främst förlagd till Oravais Fabrik.  Det verkar finnas gott om författare i vår del av provinsen.

Ganska mycket folk på julöppningen men hu så kallt var det. Helt råkallt. Jag hade nog rustat mig för tunnklädd så jag huttrade och frös. Därför hade jag inte ro att vänta på jultomten som anlände med blåljus och brandbil. En skymt fick jag se men så var det kanske inte äldre farbröder som var målgruppen för tomten utan barnen som fick godis. – Nu har jag tagit fram vinterjackan men ack så tung den är, över två kilo. Men så är den också jättevarm. Jag tror jag skulle kunna sova ute i snödrivan med den jackan på mig.

Mindre än fyra veckor till julafton och det märks att folk börjar plocka fram julpyntet, skaffa gran och dekorera allt mera. Själv väntar jag till julveckan innan jag sätter upp julstjärnan i fönstret på övre våningen. Kanske det inte blir så mycket mer förutom en ljusstake i nedre våningen? Adventsljus? Ack nej, inget sådant för mig.

Har du drabbats av julfebern och plockat fram lådan med julpynt? Och har du adventsstake? Tänder du ljusen från höger eller vänster? En fråga som dök upp på feijan.

Julmarknad i Tottessund Maxmo

En del av stånden på julmarknaden i Tottessund.

Julmarknaden i Tottessund Maxmo

Som synes är alla gott påpälsade. Det var bara jag som trodde att det var höst ännu och hade för tunn jacka. Tottessund Maxmo.

Här har Pernilla Österberg tagit emot diplomet som bevisar att hon är årets Oravaisbo. I bakgrunden med ljusbruna kappan står Ann-Luise Bertell, författare men också chef för Wasa Teater.

Oravais stranden

Här var det mjukt att sitta. Stoppningen tämligen väl tilltagen.
Nere vid Oravais stranden. Till vänster simstranden där nu isen blir allt tjockare. Inget läge för ett dopp. Längre bort i bakgrunden uppe till höger syns bastun för ortens vinterbadare. Riktiga baddare som vågar sig i.


Klassiskt klingande advents- och julmusik – P2

6 kommentarer

  • annepauline

    Julhandeln verkar vara i full gång. En ny mutation av coronaviruset dök påpassligt upp så vad händer nu? Blir det stopp på handlandet i fysiska affärer ännu en jul? Min granne har redan för en vecka sedan lagt ut mängder av julbelysning utomhus. Det var rena rama Las Vegas runt hans hus. Nu har elpriset gått upp till oanade nivåer så grannen har släckt ner precis alla ljusslingor och grejer som han arrangerat. Det är väl energisnåla lampor men är det några hundra lampor så kostar det ju ändå. Får se om han tänder upp några timmar på julafton? Själv är jag sparsam med pynt till jul. Jag brukar dock alltid köpa en äkta gran. Jag har flera år tänkt strunta i det men ändå har jag köpt en gran i sista stund. Haha, det lär nog bli en gran i år också, sen är det bra med det.

    Jag läser också Fabriken. Jag tycker om att alla repliker är skrivna på dialekt. Kanske inte helt lätt för vem som helst att förstå. Vilket jobb! Inga hörselskydd eller säkerhetsanordningar på arbetsplatserna på den tiden. Det var bara att jobba på och hålla tyst för den lilla lönen. I synnerhet om man var ensamstående mor.

    • Per

      En ny virusvariant och genast är cirkusen i gång med förmodligen i vissa fall helt huvudlösa åtgärder som sedan visar sig vara utan större värde. Så var det ju med gränsstängningen som Finland tillämpade vårvintern 2020. Därtill var den olaglig. Vi får se vart åt det barkar.
      Visst var det så att i Sverige fanns det ett tag begränsningar för hur många som fick vistas i en affär? Vad jag vet fanns inget sådant i Finland. I stället stängde de Nyland – och var det alls någon nytta med det? Jag tror att alla får sin beskärda del av pandemin hur mycket vi än spjärnar emot, bättre att ta det med förnuft och sitta stilla i båten. Men som jag skrivit tidigare, i princip kan vad som helst hända!

      Aj, aj, blir det begränsningar hos grannen med julbelysningen? Det var illa, du får kanske satsa lite mera på din sida av staketet? Men gran ska du i alla fall ha och det är väl inte det sämsta. Visst var det så också förra året att det blev en gran i sista stund? Lite spänning med granköpet höjer stämningen rejält inför julen. Hur blir det i år, finns någon kvar?

      Jag har också påbörjat läsningen av boken men har ännu inte kommit in i fabriken med alla maskiner, damm och oljud. Men jag känner till miljön eftersom jag jobbade där några år. Ett öronbedövande slammer i vävsalen, dammet i spinneriet, ackorden i sysalarna, de farliga kardmaskinerna. Själv jobbade jag i stickeriet och där var det tystare och bättre på många sätt men visst fanns där också damm och oljedimma.

      Jo, replikerna är på dialekt och är kanske för en del inte helt lätta att förstå även om jag ändå tycker att hon lyckats bra med stavningen. Jag menar att det är inte den värsta sortens dialekt. Själv har jag läst både böcker och texter från mellersta Norrland där dialekten har en central roll, som till exempel Nicke Sjödins diktböcker (På annersia och Åtabak) men klarat mig bra med förståelsen även om jag fått ta om en och annan rad. Även i senast lästa bok, ”Älskade Ester” av Kent Lundholm fanns repliker på Lycksele-dialekt men ganska lätta att förstå. Där fanns också en kortare ordlista men jag föredrog att läsa utan denna lista.

      Testa och låna hem dessa tre böcker Nicke Sjödin: Åtabak och På annersia samt Birger Normans Utanikring så får du se på dialekt, haha…. Fast bra dikter!

  • annepauline

    Ja, här var det rätt lång tid begränsningar av antal kunder i affärerna. En butiksanställd, eller Securitas vakt, stod vid ingångarna med en klickgrej och klickade hur många personer som gick in och ut. Det var jättelånga köer inför nyår utanför Systembolagen. Man kan ju undra om det var så mycket bättre ur smittosynpunkt när det var köer på 50 personer eller mer utanför ingången till affärerna.

    Förra året skulle jag INTE köpa någon julgran. Vad hände, dagen före julafton stressade jag iväg och köpte en gran. Haha, jag var ju livrädd för att granarna skulle vara slut då. Så i år köper jag en gran i god tid. En gran ska det bli!

    Nä, dialekten i boken Fabriken är nog inte den rätta och riktiga talade dialekten. Många ord har författarinnan skrivit på ”vanligt” språk. I boken finns också en ordlista längst bak i boken. Det är inte dialekt på det sättet som Mittjil skrev sina krönikor i Vasabladet förr i vääden. Trevligt tycker jag att det är att läsa dialekt. Norrlands dialekter är jag inte riktigt bekant med tror jag. Jag blir sugen på att köpa ”Älskade Ester” för att prova på.

    • Per

      Just så var det. Någon hade bara ett visst antal kundkorgar och när korgarna tog slut blev det att vänta på nästa kund på väg ut. Tja, hade det någon betydelse, man kan undra. Att man rent allmänt skall hålla avstånd när det är influensa eller covid är väl självklart och man behöver inte krama alla man ser.

      Jo, det är nog skillnad på MIttjils dialekttexter och Fabrikens men så är det bara replikerna som har dialekt i Fabriken och ganska välskrivna för även en utbys skall förstå.

      Älskade Ester är inte en äventyrsroman utan ett porträtt av en särling som trots fattigdom och begränsningar hasade genom livet på egna villkor i sina för stora skor och underfundiga humor. Hon betalade aldrig biljett till bio eller andra föreställningar utan sade bara ”Kost he naa?” och sedan gick hon bara förbi hela kön och satte sig. Snacka om att planka in… haha…
      Här ett par artiklar om du vill förbereda dig:

      https://vi.se/artikel/s0j2ydy2-a0j2LRwp-ab22c

      https://www.lokaltidningen.nu/2019-06-19/kent-lundholm-ester-och-alla-oknamnen

  • Wesber

    Jag har julpyntat klart med slingor runt altan och på farstukvisten och adventsstakar och stjärnor i fönstren. ska bara byta till julgardiner i köket sen får det duga. någon gran kan vi överhuvudtaget inte ha, katterna är för tokiga att förstöra fast dom är 80 år fyllda snart. Hysterin med nya virusstammar hitan och ditan orkar jag inte med, vi har levt under dethär nu i snart 2 år och jag är utless på det. Men nog kan jag bli sur i affärerna när folk flåsar en i nacken fast jag har svårt för att säga till, vill inte ses som en gammal grinig kärring eftersom jag har svårt för griniga kärringar och gubbar själv.
    Fina foton du lagt ut.

    • Per

      Aha, då är kanske det mesta av julens grannlåt klart och på plats? Så katterna är förtjusta i granen. De ser kankse mest fram emot jul och så blir det ingen gran.

      Du är nog inte ensam om att vara utled på pandemin och alla åtgärder och rekommendationer som prackas på oss. Till sist ledsnar folk och mer eller mindre struntar i allt. Det finns en gräns. Det har ju redan synts till i Europa och lugnare lär det väl inte bli med mindre att det blir massdöd. Och dit är det nog långt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Translate blog »