Rena rama sommarrean!
Senast jag besökte köpladan lade jag märke till ett erbjudande som lockade. För endast 85 c/kg kunde man köpa sommar, potatis och mull. Allt tydligen i en salig blandning. Sommar hade jag gärna köpt lite mera av men då fick man väl också lite mera potatis och mull på köpet och det har jag mer än tillräckligt av. Eller kanske det var en rejäl särskrivning och det handlade om sommarpotatismull?
0 kommentarer
Ulla Maria
Ja, det reapriset var inte helt lätt att förstå sig på. Om det är fråga om sommarpotatismull känns det lite sent på säsongen att köpa den nu. Kanske därför man rear ut den. Bara att bunkra upp och sedan vara redo att lägga den på plats och plantera i den till våren. Fast jag undrar om priset är tillräckligt lågt för att locka förutseende odlare.
PJ
Det har du nog rätt i, att priset ändå är för högt för sommarpotatismull. Det är bara att jämföra med vad ett traktorlass med vanlig matjord kostar. Det lutar kanske ändå mot att det är potatis man köper, lite mull får man på köpet och tillsammans med sillen samt med gräslök i gräddfilen förväntas sommarkänslan infinna sig. 🙂
Erik Forsling
Nytt försök. Sumpade just en kommentar.
Det som ska krängas, det ska krängas, oavsett särskrivningar. Har just snöat in på ”Rövarkungens ö”, Nationalteatern, svensk progg, uppskattar dock Thorsten Flincks något kortare version betydligt bättre, men stör mig gnuttan på hans överbetonande av konsonanten ”R”. Här ska det krängas, vrängas och säljas – och härskas. Eller så flyr man. Lyssna gärna på texten om du gitter leta upp mina förslag.
Vad gäller potatis kan jag inte avstå från att associera till min och min alltmer lytte faders planterande av förgrodd potatis förra veckan. Sent är bättre än aldrig, och jag bor ju inte här i Södra Dalarna. Men, med fascinerande hastighet har knölarna börjat sticka upp över gräsklippslagret som jag krattat över knölsådden. Associationen leder vidare till biografaffischen, inramad i helformat, som sitter ovanför min toalettstol i Tierp, Aki Kaurismäkis ”Mannen utan minne” – jag ser den var gång jag förättar mina tarv på hemmaplan.
Huvudpersonen, svetsaren, mannen som förlorat sin personhistoria, efter ett brutalt rån. sätter också ett antal potatisar, fem eller så, och vaktar dem egoistiskt, även gentemot sin välgörare i kontainerboendet. En jordbrukare måste planera och vakta.
—————————–
”Jurdgubbar”. Var nere på stan (Avesta) igår, och en ung man med knackigt svenskt språkbruk erbjöd mig att provsmaka en jordgubbe. Jag avböjde, eftersom det kändes sniket, då jag inte tänkte handla. Men det var det där med ”Jurdgubbar” på plakaten. Jag gick därifrån, reflekterade över fenomenet, och gick tillbaka med tanken att: ”Ingen jävel ska skratta åt de här gossarna, deras ambition, och deras svenskspråkiga miss.” Jag teckenspråkade och pekade o-liknande på u-et i jurdgubbar, och det var klyftigt av dem att pekande och diskuterande titta på producentens förpackningar. Bordets omgivande plakat rättstavades, och jag gick därifrån, tuggandes på en smakrik jordgubbe!
PJ
Potatis är en växt jag alltmer avlägsnar mig från även om den är basfödan för oss nordbor. Fast egenodlad nypotatis är något av det godaste man kan smaka.
På tal om ”Mannen utan minne”så vill jag tipsa om följande kortdokumentär på P1, nämligen programmet om Kjell Höglund: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/754373?programid=3381 Hans mest kända låtar minns jag men mannen själv är en doldis för mig. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kjell_H%C3%B6glund Kanske mitt minne sviker mig.
Jag lyssnade på texten till ”Rövarkungens ö” och den var på något sätt skrämmande, och många verser. Än fler verser sjöng Kjell Höglund i sin sång ”Häxprocess”. Hela 21 verser. http://www.kjellhoglund.com/haxprocess.html
https://youtu.be/sK6WHxxWDdc
Erik Forsling
Tack för omtanken, men Herr Höglund är ju en av mina hjältar, så dokumentären har jag redan hört, ett flertal gånger, bl.a. på RIKTIG radio, och ”Häxprocess” har du och jag avhandlat tidigare, det är jag säker på, trots att också undertecknads minne blir allt rassligare – en väldig drapa (ur mer än en synvinkel), på i runda slängar 15 minuter. Den har följt mig i decennier. Har den såklart på LP. Det sista skrev jag bara för att låta stöddig; om det inte vore för Kära K. skulle jag inte ha den på vinyl, och jag skulle inte ha stiftat bekantskap med denna vidunderliga exposé över den mera trångsynta delen av europeisk idé- och politisk historia, förrän eventuellt långt senare.
Vad gäller:
1. ”Rövarkungens ö”, så utgår jag från att hela idén med texten är, att den ska vara just skrämmande. Just den också som ett exempel på trångsynthet och egoism, proggens bild av rovkapitalism. Det var då det. Men vad säger vi nu då, med individer som D. Trump i spetsen för mediedebattens ena ände, och flyktingsmugglares groteska båtresor, hot och utpressning i medietrådens andra ände. Rövarkungens ö är, enligt mig då, på väg att återuppstå som en realitet i vår tid. Om den nu inte alltid har funnits?
2. Potatisen. Här tror jag att du bara var en raljerande rackarbuse!? Nog vet du innebörden, inte minst med utgångspunkt i den finska texten. Eller? T.o.m. jag tror mig veta att det rör sig om färskpotatis (odlad på friland?). Men det verkar lite dyrt för färskplugg, och jag håller med om att svenskan där på skylten var komiskt obegripligt dålig. Gossarnas ”Jurdgubbar” var betydligt begripligare.
PJ
Jag kunde nästan gissa att Kjell är en av dina favoriter även om jag glömt bort att Häxprocessen avhandlats på denna blogg. Jag vill väl inte kalla mig ”Mannen utan minne” men allt fastnar inte i knoppen. Vi har ju under åren haft en ganska omfattande konversation, främst i kommentarsfältet, så med tanke på det så är det inte konstigt att jag glömt denna långa låt.
Ja, vad säger vi om det? Polarisering är ett idag vanligt förekommande ord. Å ena sidan populisterna, inkl. herr D.Trump och andra skränande plebejer , å andra sidan de som ser individerna och vill hjälpa och får hånfullhet för det. Kanske Rövarkungen passar bra in i sammanhanget?
Finska språket är inte alltid min starka sida men peruna vet jag betyder potatis och multa är mull. Men det var främst den svenska textens, skall vi kalla det slarvighet, jag ville åt.